検索キーワード： 著者 "historia" すべてのカテゴリー

Etter seks grusomme år var krigen over. Men byer over hele Europa var forvandlet til ruiner, fabrikker og veier var ødelagt, og alt var til salgs for et par poteter eller en røyk. Millioner av flyktninger streifet rundt mens nye regjeringer med hjelp fra USA prøvde å få kontroll på kaoset. Hitlers håndlangere var tatt, og allerede i november 1945 ble de første nazistene stilt for retten i Nürnberg. I Japan overtok amerikanerne makten, og for befolkningen var okkupasjonen en gave. MacArthurs folk straffet krigsforbrytere men delte også ut mat og medisiner.

Om morgenen 6. august 1945 løste besetningen på flyet Enola Gay ut en atombombe over Hiroshima. Få minutter etter var den japanske provinsbyen forvandlet til et brennende helvete. Tre dager senere led Nagasaki den samme skjebnen. Selv de forherdede japanske generalene, som faktisk var fast bestemt på at landet skulle fortsette kampen, var rystet over de ufattelige ødeleggelsene. Og da keiseren selv også talte for å overgi seg, valgte Japan å akseptere en betingelsesløs kapitulasjon.

25. august 1944 rullet de franske og amerikanske divisjonene inn i Paris. De svette og slitne soldatene ble kysset og fikk overrakt blomster og vin. Hitlers guvernør hadde overgitt seg, og nazistenes svarte og røde hakekorsflagg ble skiftet ut med trikoloren på alle offisielle bygninger etter hvert som befrierne nedkjempet tyske soldater som hadde forskanset seg rundt om i byen. Resten av landet var likevel ikke befridd, og i resten av Europa raste krigen fremdeles. Tidlig om morgenen 16. desember brøt helvete løs i Ardennene i Belgia.

Den 27. januar 1944 erklærte Stalin Leningrad for befridd. Etter to og et halvt års beleiring trakk vernemakten seg tilbake. Den røde armé forfulgte de motløse tyske soldatene som på bare tre dager ble drevet 100 kilometer vestover. Oppmuntret av seieren besluttet general Govorov å befri Estland. Men i slaget om elven Narva satte tyskerne en stopper for planene hans, og frontlinjen stoppet midlertidig opp. Men tyskerne var ennå hardt trengt fra alle kanter.

I 1943 var bildet på Østfronten snudd. I begynnelsen av felttoget rullet tyske stridsvogner over all motstand på vei inn over de russiske steppene. Men etter hvert fikk de slaviske "undermenneskene" overtaket og gjorde det vidstrakte landet til et helvete for Hitlers invasjonsstyrker. Nesten 100 000 soldater ble tatt som krigsfanger etter slaget ved Stalingrad tidlig på året. Og midt i juli vant Den røde armé et avgjørende slag mot vernemakten etter en taktisk genistrek i historiens største panserslag. Også mange skandinaver i tysk tjeneste fikk kjenne på lidelsene på Østfronten.

Tyskerne og deres allierte i Øst-Asia, japanerne, virket uovervinnelige. Siden krigen startet, hadde aksemaktene gått fra seier til seier, men høsten 1942 snudde krigsbildet. På den lille stillehavsøya Guadalcanal tvang amerikanerne japanerne ut av jungelen og gjenerobret en viktig flyplass. Og på Østfronten frøs Hitlers enorme felttog fast ved Stalingrad, der Den røde armé intenst forsvarte hver eneste gate og fant en sterk alliert i den russiske vinteren.

En skvadron jagerfly av typen Grumman Hellcat lettet fra hangarskipet USS Enterprise 4. juni 1942. Like før hadde fly fra den japanske marinen angrepet den amerikanske basen på Midway, en øy midt i Stillehavet. Japanernes mål var å ødelegge basen og ta full kontroll over Stillehavet. Men angrepet var avslørt på forhånd av amerikanske kodebrytere, og U.S. Navy var klar til å slå hardt tilbake mot fiendens hangarskip. De to flåtene kunne ikke på noe tidspunkt se hverandre, men sendte derimot angrepsbølger av fly flere hundre nautiske mil over havet på jakt etter fienden.

Klokken var 3.14 den 22. juni 1941. Langs en 1800 kilometer lang linje fra Østersjøen i nord til Romania i sør satt tyske soldater klare til kamp. Ett minutt senere etter brøt helvete løs. Luftwaffes fly satte kursen mot mål bak linjene til Den røde armé, og artilleriet åpnet ild. De fryktede tyske Panzer-stridsvognene fulgt etter – som spydspissen i Operasjon Barbarossa, Hitlers angrep på Sovjetunionen. Med 3,7 millioner soldater var invasjonen historiens til da største.

1. september 1939 angrep Hitler Polen. Landet skulle erobres lynraskt før Storbritannia og Frankrike rakk å komme til unnsetning. Massive tyske panserdivisjoner dundret fram, effektivt støttet av Luftwaffe, som knuste den polske hærens bastioner og ødela broer, veier og radiostasjoner. Polakkene forsvarte seg overraskende tappert men måtte til slutt kapitulere. Den 6. oktober var Polen i tyske hender. Våren 1940 gjennomførte tyskerne sin blitzkrieg i deler av Sentral- og Nord-Europa.

I 1933 tok Adolf Hitler over makten i Tyskland. Han hadde forført befolkningen med gylne løfter om ro og orden samt om gjenreisning av det stortyske riket. Like elegant utnyttet han de andre vestmaktenes angst for konfrontasjon, slik at han uhindret kunne ruste opp. Før naboene ante uråd, rykket tidens mest moderne krigsmaskin over de grensene som hadde blitt fastlagt etter 1. verdenskrig. Hitler sto ikke alene.

När axelmakterna kapitulerar 1945 är sex års fasor äntligen över. Freden är dock inte gammal när hotet om krig åter tornar upp sig. Sovjetunionen och USA ställer sig i spetsen för var sitt block av allierade länder i det kalla krigets konflikt mellan kapitalism och kommunism - en konflikt som lätt kan blossa upp till en världsbrand om supermakterna väljer att avfyra sina nyutvecklade atombomber. Under ett uppror 1956 försöker Ungerns befolkning förgäves slita upp ett hål i den "järnridå" som håller invånarna inspärrade i ett Östeuropa dominerat av Sovjet.

I maj 1942 cirklar amerikanska och japanska piloter över Korallhavet öster om Australien. Båda sidor försöker desperat lokalisera fiendens hangarfartyg. Till en början har amerikanerna turen på sin sida, men senare slår japanerna tillbaka. Det är första gången i historien som ett sjöslag utkämpas utan att de inblandade fartygen har kontakt med varandra. Trots att drabbningen i Korallhavet slutar nästan oavgjord blir uppgörelsen ändå en strategisk seger för de allierade. Japans expansion hejdas. Kejsardömet pressas tillbaka mot hemlandet men lämnar död och lidande efter sig.

I augusti 1940 utsätts Berlin för ett bombanfall. Adolf Hitler blir rasande och beordrar omedelbart att en rad gigantiska luftvärnstorn ska byggas - vart och ett dyrare än stadens olympiska anläggningar. Tornen visar sig dock vara ineffektiva och är ett slöseri med resurser. Hitler slarvar även bort ett bra tillfälle att driva ut britterna ur Nordafrika och lägga beslag på Mellanösterns ovärderliga oljekällor, och till synes utan anledning drar han in stormakten USA i kriget i Europa.

Sommaren 1944 angriper Röda armén plötsligt Finland på Karelska näset. Efter tre händelselösa år sätter Stalin in en offensiv som ska återta tidigare förlorade landområden. Sovjetunionen har haft framgångar på andra delar av östfronten efter flera års bitter kamp mot nazisterna och vill nu även se framgångar i norr.

Nordöstra Grönland är en fridfull isvärld, befolkad endast av inuiter och danska pälsjägare. Men sommaren 1942 glider den tyska trålaren Sachsen obemärkt in mot kusten för att i hemlighet upprätta en väderstation. Året efter upptäcks stationen av en dansk patrull. I all hast stöps patrullverksamheten om till en grönländsk försvarsorganisation, vars medlemmar tar sig fram med hundslädar mellan snötäckta fjäll och isfyllda fjordar. Utanför Grönland är det inte många som tar notis om den dramatiska kraftmätningen.

När Europa krossas under Hitlers skoningslösa krigsmakt är Churchill den ende ledaren som vågar sätta sig upp mot Führern. Den brittiske premiärministerns järnvilja gör honom till en förebild i Storbritannien och över hela kontinenten. I Tyskland blir Albert Speer i februari 1942 rustningsminister och han börjar genast förse vapenindustrin med en strid ström av krigsfångar - som SS då slipper besväret med att ta livet av. Churchill var en tvättäkta hjälte, och Speer en usel skurk - eller var de?

I början av kriget rullar tyska stridsvagnar fram över land efter land, medan människor apatiskt ser på. Efter hand som tyskarnas ockupation blir alltmer brutal växer emellertid motståndsviljan. Fridfulla protester som allsångsträffar i Danmark utvecklas till sabotage och väpnad kamp. I Storbritannien är Winston Churchill snabb att snappa upp signalerna, och redan under sommaren 1940 upprättar han SOE, en hemlig spion- och sabotageorganisation. Churchills första order till SOE är tydlig: "Sätt Europa i brand".

Efter Japans angrepp på Pearl Harbor i december 1941 sätts 120.000 amerikanska medborgare med japanska rötter bakom taggtråd. Officiellt beror interneringen på att japanerna tros kunna spionera för Japan inför en kommande invasion av USA, men i själva verket bottnar beslutet i rasism. Fördomsfulla rasteorier ligger även bakom andra brott, då krigets makthavare begår övergrepp mot grupper som uppfattas som undermänniskor.

Slaget är vunnet, fienden har drivits på flykt, och allt är åter lugnt. Så tänker många generaler - men ofta har de fel. Förband av specialutbildade soldater ser under hela kriget till att fienden aldrig kan koppla av. Kommandoenheterna slår till var som helst: En tysk general kidnappas mitt på Kreta, fallskärmsstyrkor befriar Benito Mussolini ur hans fängelse på en bergsrygg och brittiska förband spränger fabrikerna i en liten norsk ort i luften för att beröva Tyskland råvaror till industrin.

När Hitler 1939 sätter Europa i brand, hoppas alla de nordiska länderna kunna hålla sig utanför konflikten. Redan tre månader senare angriper Röda armén dock Finland och tvingar landet att slåss för sin överlevnad. Våren 1940 rullar tunga tyska divisioner upp genom Danmark och Norge, och inte heller Sverige går fritt. Hitlers krav på fri passage för tyska styrkor genom landet sätter den svenska diplomatin på prov. Motståndet växer dock överallt.