Michael är tillbaka och den här gången för att prata om något som blir en mer och mer relevant fråga, utifrån flertalet aspekter. Om ni har strategier för hantering av information och data, så ska svaren på många frågor finnas där, åtminstone till viss del, och då har ni troligen kommit ganska långt. Nästan all data vi hanterar idag, går via molnet. Vi använder idag t ex appar, som kräver internet, istället för att installera programmen på våra datorer. I byggprojekt är molnet en förutsättning många gånger, för att vi ska kunna hantera projekteringen kostnadseffektivt, tillgängligt och flexibelt. Det här utgör i grunden säkra lösningar. Och säkerheten utlovas genom olika avtal, standarder och certifieringar. Men när vi är i känsliga projekt så krävs ibland en högre säkerhet, vad gör man då? Dessutom kan man drabbas av problem, som att internet går ner, hur påverkas projektet i sådana lägen? Vad händer om du kommer på, mitt i ett projekt, att projektet hanterar säkerhetsskyddad information, som inte får riskera spridning pga molnlösningar? Hur gör du då? Måste du börja om och handla upp allt från början? Är verkligen ALL information kopplad till projektet klassad? Vilka alternativ har du för att gå vidare? Ta ett kliv tillbaka och fundera på vad som är rätt, utifrån kostnader, säkerhet och resultat. Har ni koll på och kravställer ni informationsmängderna, lagring och energiåtervinning, utifrån ett backup- och hållbarhetsperspektiv? Ju mer data vi hanterar, lagrar och flyttar fram och tillbaka, desto mer energi krävs. Och här blir det relevant att förstå hur klimat och annat påverkas på sikt. Michael Thydell är i studion och besvarar de här frågorna i detta avsnitt om molnet. Du kommer in mitt i försnacket, där Michael frågar mig om upphandlingsperspektivet, utifrån att byggherren plötsligt inser att det krävs att datan hanteras "on prem", och jag hävdar bestämt, som alltid, att det inte bara finns ett alternativ, utan man behöver kunna agera utifrån situationen. Här är det viktigt att förstå lagarna, och att jobba i team, för ett riktigt bra resultat.

Jenny Carlstedt är med oss i studion och hon hjälper oss reda ut hur vi ska kunna använda allt data som vi genererar och samlar in, på ett sätt som kan gynna samhällsbyggnadssektorn på lång sikt, och därmed behöver vi komma bort ifrån att data är en engångsinvestering. Data är värden, information är data satt i en kontext som ger oss mening. Det kan vara en analys, en rapport eller en kalkyl. Mer och mer kommer vi bort ifrån att informationen är det vi vill åt, istället är det datat som är relevant, och utifrån den kan vi skapa den information vi behöver. Jenny Carlstedt från Rise är en erfaren verksamhets- och affärsutvecklare med stor erfarenhet av samhällsbyggnad med fokus på smarta städer, digitalisering och hållbarhet. Med Jenny reder jag ut vad som krävs för att samhällsbyggnad ska bli mer datadrivna. Här handlar det mycket om att vi måste kunna lita på våra data och därför behöver vi både kravställa rätt, hålla dialog med leverantörer av data och dessutom se till att förvalta våra data effektivt, utifrån både dagens och framtidens behov. Man behöver därför se över organisationens förmågor och kompetenser och man behöver ha koll på hur de egna processerna bör se ut, för den bästa nyttan och det största värdet. Vi pratar om vikten av förändringsledning och hur förståelsen för våra data i kombination med behoven är en viktig grund för att kunna driva förändringen. I podden pratar vi utifrån en rapport som Jenny tagit fram på uppdrag av SKR. Rapporten hittar du här: https://skr.se/download/18.4e71d5c918c33b7f715384/1701861320961/Smartare-samhallsbyggnad.pdf Nu lyfter vi bygg och fastighet!

Nu lyfter vi bygg och fastighet!

Följer du inte byggreglerna får du problem, det är inget nytt. Det blir problem med bygglov, det blir problem med finansiering, tid, budget osv osv. AI-BOB har börjat med reglerna kring tillgängligheten. Tekniken AI-BOB erbjuder ger de olika disciplinerna redan i projekteringen möjlighet att granska, under arbetets gång, huruvida tillgängligheten kommer att uppfyllas. Det görs via en automatiserad process, enligt de byggregler som ska uppfyllas för det enskilda projektet. Det gör att man tidigt i processen även förstår hur kalkylerna går ihop, utifrån de förutsättningar och krav som finns. Tillgänglighetsregler finns alltså redan i AI-BOB. Brandregler är på gång. Det här ger en enorm tidsbesparing av granskningen, som gör att man istället kan lägga mer tid och resurser på att t ex populera de digitala modellerna, så de blir mer användbara och kompletta, för efterföljande faser.

I det här fjärde och slutliga avsnittet där jag intervjuar vassa talare från BIM Summit träffar jag Elin Mårtensson och Petter Wallberg från AI-BOB, verktyget som automatiserar granskningen av bland annat tillgänglighet, men successivt fler och fler byggregler, tidigt i byggprojekten. Genom att ta bort onödigt manuellt arbete, alltså sånt som kan automatiseras genom digitala processer, kan vi lägga våra mänskliga resurser på saker vi idag inte hinner med, och genom en sån effektivisering kan vi minska byggfel, skapa mer kompletta dataflöden och spara en massa pengar, samtidigt som vår byggda miljö kommer kunna uppfylla alla de krav som behöver uppfyllas, i form av användbarhet, hållbarhet, kvalitet osv. Och dessutom, AI-BOB är inte YTTERLIGARE ett verktyg som ska hanteras, utan AI-BOB innebär funktioner som integreras i de verktyg man redan arbetar i. Jag är inte alls förvånad över de framgångar som Elin och Petter haft och har med AI-BOB. Lyssna, så kommer du också förstå!

Finns det något du som lyssnare tycker är tråkigt att granska, där det ofta också är mycket fel?

Då ska du höra av dig till Petter eller Elin på AI-BOB: info@aibob.io

Läs mer: https://www.aibob.io/

Nu ger vi oss in i processerna där digitaliseringen ses som en möjliggörare för att uppnå den ideala processen. Christoffer och Rikard från Insikt lär oss om fundamentet för fastighetsägarens förutsättningar att kunna ta datadrivna beslut och låta informationen flöda obrutet igenom hela livscykeln - människan och tekniken, i samspel, anpassat utifrån behov och målsättningar. Christoffer Sundberg och Rikard Matson kommer från Insikt. Här hittar du fastighetsutveckling, inredning och utvecklingen av digitala arbetssätt. Nu kör vi!

Gehl använder människofokuserad data, för att skapa förståelse om livet i offentliga utrymmen. I det här avsnittet träffar jag Adam Eriksson, en dataanalysteknisk ingenjör från Gehl, som arbetar med att utvinna värde ur insamlad data i olika projekt. Han analyserar alltså städer, med hjälp av data, för att effektivt skapa förutsättningar för välgrundade beslut, så att stadslivet kan frodas, beteenden kan styras mot resiliens, hälsa och inkludering, och människans upplevelse av staden får extra tyngd. Av Adam får ni insikt i de metoder Gehl använder, och den påtagliga inverkan dessa datadrivna tillvägagångssätt faktiskt har på stadsplanering, beslutsfattande och, viktigast av allt, människorna, med allt vad det innebär i form av upplevelser och beteenden. Ni kommer att få höra om några konkreta exempel, som visar hur Gehls arbete har varit avgörande för olika projekt globalt, där också svenska projekt finns representerade. https://www.gehlpeople.com/company/ Avsnittet är inspelat på det årliga eventet BIM Summit, arrangerat av Symetri. https://www.symetri.se/

Jag presenterar - Ida Karlsson Postdoc på Chalmers. Detta avsnitt handlar om hur vi kan få till en effektiv klimatoptimering av byggnader och nå klimatneutralitet. Tekniken finns, nu handlar det om att hitta rätt affärsmodeller, öka samverkan, hitta rätt upphandlingsformer och sätta in kompetenshöjande åtgärder, så att alla kan vara med på tåget. Klimatpåverkan måste in riktigt tidigt i processen och kravställningar ska in i upphandlingsskedet. Det måste ses som en del av affären, för efter projektering blir det för dyrt. Här behöver vi bli bättre på att låta leverantörerna konkurrera utifrån koldioxidutsläpp, med kostnadseffektiva effekter, där samverkan i upphandling är en relevant möjliggörare. Men här står man och faller med beställarens kompetens. Så det gäller att hitta en samarbetsform, där man lägger ansvar på de som sitter på kompetensen, men på rätt sätt, så kostnadseffektivitet skapas. Projektörerna behöver incitament för att minska påverkan, minska materialet för varje del i hela byggnaden – tidigt i processen. Fast pris är sällan den bästa modellen. Affärsmodellen behöver driva en investering i tid tidigt, för att spara tid sen. Vi får också ett värde: 1000 kr / ton koldioxid Slutats: lägg krutet på det tidiga planeringsskedet. Ord: byggproduktförordningen, digitala produktpass Länk till BIM Summit: https://www.symetrigroup.com/campaigns/bim-summit-by-symetri/

Har ni koll på nya NIS2-direktivet som är på väg att integreras i svensk lag? Direktivet fokuserar på att höja cybersäkerheten i EU och många organisationer kommer att omfattas av nya, striktare regler på informationssäkerhet.

Marianne Rilde Björkman från Pocketsafe är expert på implementering av processer och rutiner som ska främja informationssäkerheten. Marianne säger: "Vänta inte! Börja med det grundläggande!" En certifiering enligt ISO 27000, standarden för informationssäkerhet, innebär att man ser över sin riskhantering, att ledningen tar ansvar för kommunikation och uppföljning, att man har en incidenthantering och en handlingsplan för införande av viktiga åtgärder. Dessutom krävs en uppföljning av effekterna av arbetet. Många organisationer har en informationssäkerhetssamordnare, med ansvaret att kommunicera relevansen av att t ex inte släppa in okända i lokalerna, att inte jobba öppet på tåg och fik med känslig information, att inte ladda ner högriskappar eller tvivelaktig information på mobiler och datorer. Dessutom ser de till att öva med medarbetarna och motivera dem att hela tiden tänka säkerhet.

Så hur börjar man?

1. Vilka säkerhetsrutiner har vi generellt?

2. Vad har vi för information, hur känslig är den och hur skyddar vi den? Ta fram en handlingsplan utifrån det. Marianne berättar också vad K-R-T är. Vi kommer också in på hur viktigt det är att fastighetsägare ställer krav på sina leverantörer, och att leverantörerna behöver steppa upp och inse vilka konkurrensfördelar det här ger. OCH att man kanske tappar sin ställning på marknaden, om man inte kan bidra med informationssäkerhet. Den stora utmaningen är hur beställare ska ställa krav som faktiskt går att följa upp.

Nu kör vi!

Elise gästar studion igen och vi spinner vidare in i hållbarheten, en trygg värld och motståndskraft. Elise beskriver hur andra länder jobbar med hållbarhet och utveckling, där vi har mycket att lära. Vi behöver öppna upp för andra länders kunskap och kan vinna mycket på att samarbeta än mer med våra grannar. Vi pratar om den unga generationens uppfostran i det digitala rummet, där värderingar delas globalt, genom en samhörighet som de äldre generationerna kanske inte kan relatera till. Hur kan vi bli bättre på att acceptera läget och ta oss framåt därifrån? Häng med!