Joakim Jönsson från Recoma gästar podden och med det kommer leverantörsperspektivet. Det är en sak att kunna sälja material som bidrar med ett högt kvalitetsvärde och låga priser, men när inte hållbarhetsvärdet också prioriteras, då tappar marknaden fart i sin hållbara utveckling.

I det här avsnittet fokuserar vi på hur kraven på hållbarhet konkret alldeles för lite återspeglas i entreprenaderna, och då i synnerhet med avseende på material. Vilka tankefällor det är som gör att det går för långsamt framåt, samtidigt som lagkraven som ska eskalera en trygg utveckling saknas.

Det pratas så mycket om att klimatavtrycket måste minska, dessutom enormt. Men ändå finns sällan gränsvärden för klimatberäkningarna och man fokuserar för lite på enkla förändringar. För även små vinster i enskilda projekt, kommer göra stor skillnad om man ser till helheten och på lång sikt.

Men det här är fakta och fakta är inte den första barriärenatt bryta igenom, när en förändring måste till. För rädslan trumfar fakta. Vi är trygga i att göra som vi och andra gjort tidigare. Och därför är mod den egenskap som krävs hos beställarna, för att få till den förändringstakt som krävs, så vi når hållbarhetsmålen enligt tidplan.

Vad ska vi göra för att ge beställarna modet?

Välkommen till Jessica reder ut bygg och fastighet!

Naturreservat - viktigt för människan fortlevnad. I det här avsnittet hjälper Finn Cederberg från Fastighetskontoret, Stockholm stad, mig att reda ut den fantastiska resurs vi kallar naturreservat. Ett viktigt skydd, som skapar enorma värden för våra arter, såväl växter som djur och människor.

Men hur starkt är skyddet? Hur jobbar man med naturreservat i i en stad? Och hur främjas den biologiska mångfalden?

För mig var det här samtalet viktigt på många sätt, inte minst för att förstå hur man aktivt jobbar för att vi människor ska må bra och för att vi ska förlänga vår livscykel på jorden.

Enjoy!

Här kommer nu ett något annorlunda avsnitt av Jessica reder ut, där vi har fullt fokus på upphandling, inte bygg och fastighet.

När jag och flera av mina upphandlingskollegor i branschen lyssnade på DIs podd Den nya ekonomin, avsnittet “Vad är problemet med offentlig upphandling?”, från mars 2025, så väcktes en massa känslor. Offentlig upphandling målas i det här avsnittet upp som något dysfunktionellt, och vissa slutsatser som dras, bottnar i felaktiga grunder och feltokningar. Det ges en orättvis bild av offentlig upphandling. En subjektiv bild, sammansatt med bristfällig kompetens i botten.

Avsnittet handlar om en upphandling som Halmstads kommun genomförde - av Taktisk och kreativ produktionsbyrå, där en anbudsgivare var missnöjd med de priser som kommit in från vinnande anbudsgivare, i princip. I ett inlägg på LinkedIn, uttrycktes sen detta missnöje, där information som utelämnat en hel del av den totala bilden, delgavs läsaren. Känslor väcktes och bland det som uttrycktes i inläggets kommentarer var många kritiska över hur systemet är uppbyggt. Problemet när saker och ting tas ur sitt sammanhang, är att det blir lätt att fokusera på fel saker och missa målet.

Gunnar Harrius intervjuar i podden två anbudsgivare, upphandlingschefen i kommunen och en forskare.

Begreppen blandas ihop och ett stort fokus läggs på den upprörda stämningen.

Flera av mina kollegor i branschen lyssnade på avsnittet, och vi var överens om att det fanns problematiska inslag däri. Det fick mig att ta kontakt med Gunnar Harrius, som godkände att jag, tillsammans med en kollega, lyssnade på avsnittet i Jessica reder ut, och samtidigt kommenterade utifrån vårt perspektiv. Jag önskar att vi haft mer tid för kommentarer, men jag vill också att ni lyssnare skulle få med allt, så vi inte riskerade att ta innehållet ur sin kontext.

Jag bjöd således in Katarina Hamilton, en kunnig upphandlingskonsult från Hamilton KSI AB, för att bena i det här tillsammans med mig, utifrån ett upphandlarperspektiv. Inför inspelningen pratade jag även med Jeanette Hall, Upphandlingschef på Halmstads kommun, som uttryckte en stor trygghet avseende kvaliteten på den upphandling som är i fokus här, och i kommunens upphandlingsarbete i övrigt. Halmstad gör mycket för att skapa dialog med marknaden och Jeanette har en sund inställning till det förtroende man behöver ha till sina leverantörer, i kombination med egen uppföljning. Viktiga egenskaper och aktiviteter för välfungerande upphandling, som faktiskt inte bara handlar om lagtext och direktiv, utan det uppdrag upphandlande myndigheter har gentemot samhället i stort.

Enjoy!

Länk till DIs avsnitt:

https://open.spotify.com/episode/5rP4Ls5Txqshrab7ZaG9dQ?si=kCTce0m2TsmaSP-uRZ2dJQ

Länk till Konjunkturrådets rapport:

https://snsse.cdn.triggerfish.cloud/uploads/2022/01/konjunkturradets-rapport-2022.pdf

Länk till LinkedIn-inlägget:

https://www.linkedin.com/posts/-christian-albinsson-_offentlig-upphandling-%C3%A4r-galen-halmstads-activity-7297175907780206593-1iWx?utm_source=share&utm_medium=member_desktop&rcm=ACoAAAZ4oOcB3ytV9Z2jsk0C-HGJRK9xbzPTxHc

Michael är tillbaka och den här gången för att prata om något som blir en mer och mer relevant fråga, utifrån flertalet aspekter. Om ni har strategier för hantering av information och data, så ska svaren på många frågor finnas där, åtminstone till viss del, och då har ni troligen kommit ganska långt. Nästan all data vi hanterar idag, går via molnet. Vi använder idag t ex appar, som kräver internet, istället för att installera programmen på våra datorer. I byggprojekt är molnet en förutsättning många gånger, för att vi ska kunna hantera projekteringen kostnadseffektivt, tillgängligt och flexibelt. Det här utgör i grunden säkra lösningar. Och säkerheten utlovas genom olika avtal, standarder och certifieringar. Men när vi är i känsliga projekt så krävs ibland en högre säkerhet, vad gör man då? Dessutom kan man drabbas av problem, som att internet går ner, hur påverkas projektet i sådana lägen? Vad händer om du kommer på, mitt i ett projekt, att projektet hanterar säkerhetsskyddad information, som inte får riskera spridning pga molnlösningar? Hur gör du då? Måste du börja om och handla upp allt från början? Är verkligen ALL information kopplad till projektet klassad? Vilka alternativ har du för att gå vidare? Ta ett kliv tillbaka och fundera på vad som är rätt, utifrån kostnader, säkerhet och resultat. Har ni koll på och kravställer ni informationsmängderna, lagring och energiåtervinning, utifrån ett backup- och hållbarhetsperspektiv? Ju mer data vi hanterar, lagrar och flyttar fram och tillbaka, desto mer energi krävs. Och här blir det relevant att förstå hur klimat och annat påverkas på sikt. Michael Thydell är i studion och besvarar de här frågorna i detta avsnitt om molnet. Du kommer in mitt i försnacket, där Michael frågar mig om upphandlingsperspektivet, utifrån att byggherren plötsligt inser att det krävs att datan hanteras "on prem", och jag hävdar bestämt, som alltid, att det inte bara finns ett alternativ, utan man behöver kunna agera utifrån situationen. Här är det viktigt att förstå lagarna, och att jobba i team, för ett riktigt bra resultat.

Jenny Carlstedt är med oss i studion och hon hjälper oss reda ut hur vi ska kunna använda allt data som vi genererar och samlar in, på ett sätt som kan gynna samhällsbyggnadssektorn på lång sikt, och därmed behöver vi komma bort ifrån att data är en engångsinvestering. Data är värden, information är data satt i en kontext som ger oss mening. Det kan vara en analys, en rapport eller en kalkyl. Mer och mer kommer vi bort ifrån att informationen är det vi vill åt, istället är det datat som är relevant, och utifrån den kan vi skapa den information vi behöver. Jenny Carlstedt från Rise är en erfaren verksamhets- och affärsutvecklare med stor erfarenhet av samhällsbyggnad med fokus på smarta städer, digitalisering och hållbarhet. Med Jenny reder jag ut vad som krävs för att samhällsbyggnad ska bli mer datadrivna. Här handlar det mycket om att vi måste kunna lita på våra data och därför behöver vi både kravställa rätt, hålla dialog med leverantörer av data och dessutom se till att förvalta våra data effektivt, utifrån både dagens och framtidens behov. Man behöver därför se över organisationens förmågor och kompetenser och man behöver ha koll på hur de egna processerna bör se ut, för den bästa nyttan och det största värdet. Vi pratar om vikten av förändringsledning och hur förståelsen för våra data i kombination med behoven är en viktig grund för att kunna driva förändringen. I podden pratar vi utifrån en rapport som Jenny tagit fram på uppdrag av SKR. Rapporten hittar du här: https://skr.se/download/18.4e71d5c918c33b7f715384/1701861320961/Smartare-samhallsbyggnad.pdf Nu lyfter vi bygg och fastighet!

Nu lyfter vi bygg och fastighet!

Följer du inte byggreglerna får du problem, det är inget nytt. Det blir problem med bygglov, det blir problem med finansiering, tid, budget osv osv. AI-BOB har börjat med reglerna kring tillgängligheten. Tekniken AI-BOB erbjuder ger de olika disciplinerna redan i projekteringen möjlighet att granska, under arbetets gång, huruvida tillgängligheten kommer att uppfyllas. Det görs via en automatiserad process, enligt de byggregler som ska uppfyllas för det enskilda projektet. Det gör att man tidigt i processen även förstår hur kalkylerna går ihop, utifrån de förutsättningar och krav som finns. Tillgänglighetsregler finns alltså redan i AI-BOB. Brandregler är på gång. Det här ger en enorm tidsbesparing av granskningen, som gör att man istället kan lägga mer tid och resurser på att t ex populera de digitala modellerna, så de blir mer användbara och kompletta, för efterföljande faser.

I det här fjärde och slutliga avsnittet där jag intervjuar vassa talare från BIM Summit träffar jag Elin Mårtensson och Petter Wallberg från AI-BOB, verktyget som automatiserar granskningen av bland annat tillgänglighet, men successivt fler och fler byggregler, tidigt i byggprojekten. Genom att ta bort onödigt manuellt arbete, alltså sånt som kan automatiseras genom digitala processer, kan vi lägga våra mänskliga resurser på saker vi idag inte hinner med, och genom en sån effektivisering kan vi minska byggfel, skapa mer kompletta dataflöden och spara en massa pengar, samtidigt som vår byggda miljö kommer kunna uppfylla alla de krav som behöver uppfyllas, i form av användbarhet, hållbarhet, kvalitet osv. Och dessutom, AI-BOB är inte YTTERLIGARE ett verktyg som ska hanteras, utan AI-BOB innebär funktioner som integreras i de verktyg man redan arbetar i. Jag är inte alls förvånad över de framgångar som Elin och Petter haft och har med AI-BOB. Lyssna, så kommer du också förstå!

Finns det något du som lyssnare tycker är tråkigt att granska, där det ofta också är mycket fel?

Då ska du höra av dig till Petter eller Elin på AI-BOB: info@aibob.io

Läs mer: https://www.aibob.io/

Nu ger vi oss in i processerna där digitaliseringen ses som en möjliggörare för att uppnå den ideala processen. Christoffer och Rikard från Insikt lär oss om fundamentet för fastighetsägarens förutsättningar att kunna ta datadrivna beslut och låta informationen flöda obrutet igenom hela livscykeln - människan och tekniken, i samspel, anpassat utifrån behov och målsättningar. Christoffer Sundberg och Rikard Matson kommer från Insikt. Här hittar du fastighetsutveckling, inredning och utvecklingen av digitala arbetssätt. Nu kör vi!

Gehl använder människofokuserad data, för att skapa förståelse om livet i offentliga utrymmen. I det här avsnittet träffar jag Adam Eriksson, en dataanalysteknisk ingenjör från Gehl, som arbetar med att utvinna värde ur insamlad data i olika projekt. Han analyserar alltså städer, med hjälp av data, för att effektivt skapa förutsättningar för välgrundade beslut, så att stadslivet kan frodas, beteenden kan styras mot resiliens, hälsa och inkludering, och människans upplevelse av staden får extra tyngd. Av Adam får ni insikt i de metoder Gehl använder, och den påtagliga inverkan dessa datadrivna tillvägagångssätt faktiskt har på stadsplanering, beslutsfattande och, viktigast av allt, människorna, med allt vad det innebär i form av upplevelser och beteenden. Ni kommer att få höra om några konkreta exempel, som visar hur Gehls arbete har varit avgörande för olika projekt globalt, där också svenska projekt finns representerade. https://www.gehlpeople.com/company/ Avsnittet är inspelat på det årliga eventet BIM Summit, arrangerat av Symetri. https://www.symetri.se/