Cancer ställer så många frågor på sin spets. Praktiska, känslomässiga och existentiella frågor. Hur kan vården ge patienter stöd att hantera olika svåra situationer, stress och negativa tankar? Hur gör vården för att göra det möjligt för en drabbad person att förbereda sig för olika steg från diagnos till behandling och efter det?

Sjuksköterskan Jeanette Winterling forskar om hur stödet och omvårdnaden kan bli bättre och hon har särskilt fokus på tonåringar och unga vuxna där tidigare forskning har visat att cancersjukdomen kan påverka det psykiska måendet under lång tid efter cancerbehandlingen. Det handlar om saker som att sätta mål, hantera stress och negativa tankar och att ge strategier för att leva i nuet.

"Tonåringar och unga vuxna är väldigt sårbara. De har inte med sig så mycket psykologiska verktyg i sin verktygslåda. Så vårt projekt handlar om att tillsammans med vårdpersonal och unga vuxna bygga en modell för hur vi kan erbjuda det här på ett bra sätt och gärna så tidigt som möjligt så att de får det med sig, " säger Jeanette Winterling, docent vid Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, i det här avsnittet.

Rockstjärnan Erik Grönwall fick blodcancer, leukemi, när han befann sig mitt i musikkarriären. Hör honom berätta om hur han gjorde för att mentalt ta sig igenom cancersjukdomen. Ett sätt var just att sätta mål och se framåt med hjälp av visualisering. Och ett annat att varje dag försöka tänka på sig själv som frisk, även om det var svårt.

"Hur intalar man sig själv att man är frisk när man ser dag för dag, hur påverkad man blir av behandlingarna? Den person du möter i spegeln ser så sjuk ut, men du försöker intala dig själv att du är frisk jag, jag vet inte. Det stämmer liksom inte överens med verkligheten."

Lyssna på Erik Grönwall som ser kraften i att dela historier och hjälpa varandra som drabbade i det här avsnittet av Glöd.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Forskningen inom blodcancerformen lymfom har varit framgångsrik och nu finns nya behandlingar som hjälper allt fler att överleva. Men hur påverkas livet efteråt? Cancerforskaren och onkologen Ingrid Glimelius går till jobbet vid Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet varje dag för att hitta sätt att göra biverkningarna av behandlingarna så små som möjligt. Hennes forskning handlar om att balansera två vågskålar, en med överlevnad och en med livskvalitet.

”Man lägger hela sin kropp, sitt liv, i händerna på någon som kan någonting om det här,” säger skribenten, författaren och debattören Göran Greider i det här avsnittet. Han fick lymfom för några år sedan och berättar om hur han upplevde vården och sjukdomstiden.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Varje år får 7000 personer i Sverige tarmcancer. Framstegen i forskningen och behandlingen har varit många och i det här avsnittet berättar kirurgen och cancerforskaren Anna Martling om några av dem och hur de markant förbättrat livskvaliteten för drabbade.

Men det behövs fler forskningsframsteg och behovet av behandlingar som minskar risken för återfall är stort. Kan en vanlig, enkel och billig smärtmedicin vara en del av lösningen för vissa patienter? Anna Martling som är professor vid Karolinska Institutet går till jobbet varje dag för att hitta nya sätt att anpassa och skräddarsy behandlingen efter varje patient.

I det här avsnittet medverkar även Lotta Gray som fick tarmcancer, behandlades och friskförklarades för många år sedan. Ändå finns oron för ett återfall kvar.

”Det är som att ha en liten sten i skon. Det är någonting som hela tiden skaver,” säger Lotta Gray, även kallad Vimmelmamman.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.