Hej Somna. Förra gången jag spelade in ett avsnitt fick jag en parkeringsbot. Jag hade parkerat på trottoaren, jag kom ju inte in på bilplatsen för där stod Ninas bil. Och så möttes jag av den där alarmistiskt gula lappen som lyser i närmiljön. Så idag tänkte jag prata om parkeringsvakter. Jag har aldrig förstått mig på folk som hyser agg mot parkeringsvakter. De gör ju bara sitt jobb. Något jag heller inte riktigt kan förstå, är att vissa människor faktiskt vill jobba som parkeringsvakter. Kanske är det bara för att jag själv är rädd för att folk ska bli arga på mig.

Den här berättelsen handlar om parkeringsvakten Bonita Flärd. Hon föddes med glasögon, kunde redan tala och läsa, och började bötfälla bilar samma dag som hon kom ut. Under sin första säsong bötfällde hon miljontals bilar, och folk kunde inte riktigt bli arga på henne, eftersom hon bara var en liten bebis. Hon åkte i barnvagnen bakom spårvagnen.

När jag var liten fick jag lära mig av de självutnämnt kloka personerna i kyrkan där jag gick, att människor har själar men inte djur. Men vad är egentligen en själ? Jag vill ändå säga att i den mån det finns en själ, så måste den vara gemensam för allt som lever.

Tillbaka till Bonita. Hon blev till slut den enda parkeringsvakten kvar i världen, då hade hon hunnit fylla 60 år. Hon tyckte fortfarande lika mycket om den där känslan, när hon fick sätta fast den gula lappen på vindrutan.

Nu är det dags att sova. Godnatt.

Mer från Somna med Henrik: https://somnamedhenrik.se/

Mer om Henrik: https://www.henrikstahl.se/

Lyssna utan reklam, få extraavsnitt, spellistor med mera på: https://somnamedhenrik.supercast.com/

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Välkommen hit. Du har öppnat den lilla dörren till det lilla krypinnet, och nu är du här med mig i Äventyrsvargen. När hittade du en pinne senast? Jag gjorde det idag, en skogspinne mitt på gatan i staden.Jag tänker tillbaka på Hökviken och de äldre männen som plockade pinnar från Stora vägen, och på pappa som kom hem från bymötena och kände sig liten och tilltufsad. När jag började högstadiet tittade en tjej mig stint i ögonen och frågade vad jag skulle göra sen. Hon psykade mig. Jag försökte dra mig undan men hon höll fast mig i handen, och hennes kompisar runtomkring skrattade. Jag försökte låta cool och började prata grovt dalmål. Jag skulle så gärna vilja vara någon som bara sprutar ur sig böcker, men jag har varken kraft, ork eller intresse.

När jag började gymnasiet insåg jag att jag var bra på att skriva rim. Jag skrev sångtexter, det var lättare eftersom en sångtext har en struktur man måste förhålla sig till, och plötsligt blev det möjligt att rymmas stort inom litet. På scenskolan skrev jag nog mer än hälften av alla sketcher. Och så finns där, fortfarande, en glödande boll av längtan i bröstet. Något som glittrar och porlar och som jag inte riktigt har ord för. Kanske är det en djup, stundtals obesvarad kärlekshistoria med livet.

Jag får frågan ibland vad min kreativa process är, och jag tycker att det är en svår fråga. Den är ojämn och intuitiv, väldigt luststyrd. Jag kan en massa ord, men egentligen tycker jag inte om ord, de förstör så mycket också. Just nu känner jag en djup längtan i bröstet. Den går djupare än ord, och jag kommer inte åt vad det är som värker och strålar och pirrar och glittrar.

Godnatt, älskade glitter.

Mer från Somna med Henrik: https://somnamedhenrik.se/

Mer om Henrik: https://www.henrikstahl.se/

Lyssna utan reklam, få extraavsnitt, spellistor med mera på: https://somnamedhenrik.supercast.com/

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Somna, din hesa höst. Timmen börjar nu. Att leva är att uppleva ett flöde. Eller egentligen är det inte sant. Egentligen består allting av ett oräkneligt antal bitar som kastas på oss, och som hjärnan sedan synkar ihop till en begriplig film.

Jag betraktar mig själv. I grå mjukisbyxor och vita mockasiner för värmens skull. Jag började spela in och pausade. Satt en stund med händerna i ansiktet och kände mig som ett barn som måste gå till skolan men inte vill. Det är ändå en bild jag är bekväm med. Hur får man alla delar att hålla ihop? Det är en knepig nöt. Tänk om man skulle kunna bygga om dem. Bromsa in, betrakta nuet, fundera över ordningen. Plocka isär verkligheten så att den inte längre hör ihop.

Vi landar i känslor ett tag. Hur vet man att man är kär, till exempel? Känslor är inget statiskt, inget evighetsläge. De är som en gas. Inte fasta. Man kan aldrig veta om det man känner är där för att man vill, eller för att man faktiskt är det. Vi lär oss vad känslor är, och hur de tar sig uttryck. Inget är säkert. Allt kan ändras. Varje sekund jag fortsätter att leva är en fullständig ovisshet. Jag faller. Det går inte att hitta trygghet. Känner du att du förändras? Jag har börjat göra det.

Jag heter Henrik Ståhl och jag faller.

Sov så gott.

Mer från Somna med Henrik: https://somnamedhenrik.se/

Mer om Henrik: https://www.henrikstahl.se/

Lyssna utan reklam, få extraavsnitt, spellistor med mera på: https://somnamedhenrik.supercast.com/

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hej Somna. Hej och välkommen till min värld, som också är din värld. Jag tänkte börja med att tacka dig, men det kanske blir lite tjatigt att tacka dig hela tiden. Podcasten har snart funnits i tio år och är ungefär samma sak som den alltid varit.

Vad är meningen med livet, Somna? Den enda meningen med livet är att leva. Är det det sannaste jag sagt sedan poddens start? Tänker man så, blir allting möjligt. Meningen med livet kan vara precis det du har lust med.

När jag var liten fick jag lära mig att tigrar var farliga. Lejon, inte alls lika farliga. Är man jagad av en tiger är den mänskliga hjärnan redo för det – attack eller flykt. Det är vad vi idag kallar panikångest. Inte en bugg i systemet, utan hjärnan som gör precis som den ska. Det här avsnittet handlar om en tiger med existentiella problem och en man vid namn Gunnar Elskåp. Tigern jagar honom och han börjar springa. Han är extremt snabbfotad, han är nämligen sprintvärldsmästare. Hans ben går som små träpinnar och han springer i enbart kalsonger. Något vaknar hos tigern, jakten har fyllt tigern av en djup känsla av mening. Vem vinner, herr Elskåp eller tigern?

Är du obekväm att prata inför folksamlingar Somna? Jag vet att många är det. Finns till och med personer som jobbar med att göra folk mer trygga att prata inför folksamlingar. Jag är inte det, jag känner mig som tigern, det är något som vaknar. Jag spetsas till och blir mer Henrik. Det är de mindre tillfällena jag kan tycka är jobbiga. Tänk att vi kan vara så olika.

Godnatt Somna. Puss och kram. Vi hörs snart igen.

Mer från Somna med Henrik: https://somnamedhenrik.se/

Mer om Henrik: https://www.henrikstahl.se/

Lyssna utan reklam, få extraavsnitt, spellistor med mera på: https://somnamedhenrik.supercast.com/

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hej Somna. Jag är inte bitter. Dagens avsnitt ska handla om att kämpa sig upp för en backe. Eller nej, det ska det inte alls. Vilket tråkigt tema. Det handlar om att jag har svårt att säga nej. Jag köpte merch i fel storlek för att jag inte klarade av att stå i kassakön och inte köpa någonting. Jag giggade på en Finlandsfärja med höggravida Nina, ingen loge, en bakfull ljudtekniker som konsekvent presenterade mig som Markus, och en publik som till stor del inte förstod svenska. På taxfreen var jag den sekunden ifrån att köpa en whiskyflaska som kostade 30 000 kronor, för jag ville inte säga nej.

Ibland känner jag att jag har slösat bort mina unga år. Men sen tänker jag: jag vill faktiskt inte bli ung igen. Jag har kämpat mig hit. Att behöva börja om utan den verktygslåda jag har idag, det låter inte lockande.

Min morfar förstod sig nog inte riktigt på mig. Jag lekte så mycket, och det gjorde inte han. Han hade arbetarhänder fast att han jobbade i restaurangvärlden, och han hade gärna berättat för mig hur jag skulle leva mitt liv. Han var väldigt noga med att man skulle göra rätt för sig. Min mormor var 100 & närvarande i mitt liv. Det var hon fram tills den dagen hon dog, när jag var 28 år. Jag lovade mig själv att aldrig börja röka. Jag håller fortfarande det löftet.

Tack Somna för att du finns.

Mer från Somna med Henrik: https://somnamedhenrik.se/

Mer om Henrik: https://www.henrikstahl.se/

Lyssna utan reklam, få extraavsnitt, spellistor med mera på: https://somnamedhenrik.supercast.com/

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hej Somna.

I natt öppnas ett litet draperi i Äventyrsvargen och ut kliver Ester från Byrån för inre anställningar. Hon har väntat länge. Hon vill prata om det där som pågår under allt annat. Inte jobbet du har. Utan jobbet du gör utan att veta om det.

Det blir prat om brevbärare som levererar meddelanden mellan olika delar av sig själva. Om väktare som står vid gränsen mellan det som visas och det som är. Om katter som inspekterar världen med största allvar och hundar som sorterar känslor de aldrig bett om.

Och någonstans mitt i allt så uppstår ett litet glapp. Mellan tankarna. Där något kanske finns. Eller inte. Det är som det är.

Kanske är du en arkivarie. Kanske en demolerare. Kanske sitter det en liten figur i dig och grubblar utan att någonsin bli klar. Och det är okej.

Du behöver inte förstå något av det här. Du kan bara ligga där och låta det passera. Som brev. Som något som klingar till och sedan försvinner igen.

Sov Gott!

Mer om Henrik, klicka här: https://www.henrikstahl.se/

Mer om Somna med Henrik, klicka här: https://www.somnamedhenrik.se/

Lyssna utan reklam, få extraavsnitt, spellistor med mera på: https://somnamedhenrik.supercast.com/

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Somna.

Det börjar i påsken, i tystnaden som först känns som frihet och sen långsamt förvandlas till något annat. Något som ligger och trycker mellan tankarna som stora stenblock. Henrik sitter ensam, äter godis, tittar på tv och märker hur huvudet inte längre är en plats att flyga i utan något att sitta fast i.

Sen plötsligt: en rymdfärd. Fyra människor i en garderob på väg runt månen. Och där någonstans börjar en tråd om hur vi står ut med varandra. Eller inte gör det. Om att vilja skrika “titta på mig” bara för att få något att hända. Om hur små ljud kan bli outhärdliga. Och hur vi samtidigt kan göra det mest otroliga tillsammans.

Det handlar om att vara själv. Och om att behöva andra. Och om att flera saker kan vara sanna samtidigt, även när de inte går ihop. Om den vilda och den lugna Henrik. Om att välja ett liv och samtidigt sakna det andra.

Och någonstans mitt i allt: en katt som inte vet om den vill in eller ut.

Det är som det är. Det som händer, händer.

Nu börjar vi. Sov Gott!

Mer om Henrik, klicka här: https://www.henrikstahl.se/

Mer om Somna med Henrik, klickas här: https://somnamedhenrik.se

Lyssna utan reklam, få extraavsnitt, spellistor med mera på: https://somnamedhenrik.supercast.com/

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Somna. Det blev fel. Och därför blev det rätt.

Ett avsnitt som egentligen inte skulle finnas, men som ändå finns. För att något släpptes igår som skulle ha släppts idag, och då sitter jag här i värmen i Äventyrsvargen och försöker förstå varför det känns viktigt att hålla tider, och varför jag ändå inte riktigt gör det.

Vi pratar om rutiner. Om skuld. Om att vara den som lyssnar “på riktigt”. Och så glider vi ner i en gammal kartong med serietidningar i en källare, där värmeböljor gör människor galna och ankor skrattar på sätt som kan missförstås.

Det blir fastrar. Fjädrar. En flicka som heter Fimpen som rör sig mellan stillhet och raseri. Ett hus med 900 000 människor. En anka som heter Arne som blir missförstådd men ändå hittar tillbaka till sitt skratt.

Och någonstans där, mellan snabbmatsställen, barndomsminnen och små oförrätter som aldrig riktigt får ett utlopp, så finns du. Somna. Du som lyssnar halvt, eller inte alls. Eller hela vägen.

Det är som det är. Det som händer, händer.

Sov Gott!

Mer om Henrik, klicka här: https://www.henrikstahl.se/

Lyssna utan reklam, få extraavsnitt, spellistor med mera på: https://somnamedhenrik.supercast.com/

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.