Tvåårige James Bulger försvinner från ett köpcentrum i Liverpool en februaridag 1993. Dagen därpå hittas pojken mördad. När polisen identifierar gärningspersonerna chockas en hel värld. Det visar sig vara två tioåringar som dödat pojken. I säsongsavslutningen av Kriminologerna analyserar Charlotta Thodelius, docent i kriminologi, ett av de mest uppmärksammade mordfallen i modern brittisk historia. Med hjälp av kontrollbalansteorin hjälper hon oss att förstå de faktorer och orsaker som kan leda fram till det ofattbara, att ett barn dödar ett annat barn.

Relaterad litteratur:

Tittle, C. R. (1995). Control balance: Toward a general theory of deviance. Westview Press.

Tittle, C. R. (2004). Refining control balance theory. Theoretical Criminology, 8, 395–428.

Tittle, C. R. (2011). Self-control and the management of violence. I W. Heitmeyer, H.-G. Haupt, A. Kirschner & S. Malthaner (Red.), Control of violence (s. xx–xx). Springer.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vad får en människa att ta steget till att stycka en kropp? I det här avsnittet av Kriminologerna tittar vi närmare på några av de mest svårbegripliga brotten och det som händer efteråt. Styckning handlar nämligen inte nödvändigtvis om ondska, utan oftast om något annat: att dölja, kontrollera eller fortsätta ett våld som redan har spårat ur. Genom exempel från verkliga fall sätter Charlotta Thodelius, docent i kriminologi, och universitetsadjunkt Sofia Persson, i det här avsnittet ord på drivkrafterna bakom dessa handlingar som för de flesta är otänkbara. Vi pratar om skillnaderna mellan defensiv och offensiv styckning, samt om nära relationer – och varför de flesta fall börjar just där.

Relaterad litteratur:

Fjordefalk, A. (2020). Brott mot griftefriden. Kartläggning och situationell brottsanalys. Masteruppsats, Institutionen för kriminologi, Göteborgs universitet. http://hdl.handle.net/2077/66092

Guggenheimer, D., Caman, S., Sturup, J., Thiblin, I. & Zilg, B. (2021). Criminal mutilation in Sweden from 1991 to 2017. J Forensic Sci, 66: 1788-1796. https://doi.org/10.1111/1556-4029.14736

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Under flera år lever kvinnor i Umeå i skräck. Nattetid smyger en okänd gärningsman genom staden, attackerar kvinnor bakifrån och utsätter dem för grovt våld och sexuella övergrepp. Mellan åren 1998 och 2005 överfalls nio kvinnor. Fyra av dem våldtas. Två av dem utsätts för mordförsök. Gärningsmannen blir känd som Hagamannen – en till synes vanlig familjefar som under åren lyckas undgå polisen, tills en DNA-träff till slut avslöjar honom.

I det här avsnittet analyserar docent Charlotta Thodelius och universitetsadjunkt Sofia Persson Hagamannens brott genom "rationella val-teorin". Med fokus på beslut i stunden, riskbedömningar och strategiska överväganden diskuteras hur överfallen planeras, genomförs och följs upp – från val av tid, plats och offer till flykt och hantering av vardagen efteråt. Det blir ett samtal om hur grova våldsbrott kan vara både kalkylerade och medvetna, och vad det innebär att betrakta gärningspersonen som en rationell aktör.

Relaterad litteratur:

Engdahl, O. & Lindgren, S-Å. (2021). Varför begår människor brott?: samhälls- och beteendevetenskapliga svar på kriminologins grundfråga. Lund: Studentlitteratur

Cornish, D.B. & Clarke, R.V. (2017). The rational choice perspective. I Wortley, R. & Townsley, M. (red.) Environmental criminology and crime analysis. London: Routledge.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.