Den 21 augusti klev en 18-årig elev in på Brinellskolan i Fagersta, beväpnad med svärd. Några minuter senare hade en 17-årig elev dödats och ytterligare tre ungdomar skadats. När omvärlden nu försöker förstå motiv och drivkrafter har blickarna riktats mot gärningsmannens digitala liv. Innan attacken var han aktiv på sociala medier, där han rörde sig i den så kallade TCC-miljön, True Crime Community.

I detta specialavsnitt berättar Charlotta Thodelius, docent i Kriminologi, om de digitala miljöerna där fascinationen för våld får fäste.

Kriminologerna är nominerade till Publishingpriset 2026!

Relaterad litteratur:

Cohen, A. K. (1955). Delinquent boys : the culture of the gang. 6. pr. Glencoe, Ill.: Free P.

Hebdige, D. (1981). Subculture : The Meaning of Style. London: Routledge.

Thornton, S. (1995). Club cultures : music, media, and subcultural capital. London: Polity Press.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Tvåårige James Bulger försvinner från ett köpcentrum i Liverpool en februaridag 1993. Dagen därpå hittas pojken mördad. När polisen identifierar gärningspersonerna chockas en hel värld. Det visar sig vara två tioåringar som dödat pojken. I säsongsavslutningen av Kriminologerna analyserar Charlotta Thodelius, docent i kriminologi, ett av de mest uppmärksammade mordfallen i modern brittisk historia. Med hjälp av kontrollbalansteorin hjälper hon oss att förstå de faktorer och orsaker som kan leda fram till det ofattbara, att ett barn dödar ett annat barn.

Relaterad litteratur:

Tittle, C. R. (1995). Control balance: Toward a general theory of deviance. Westview Press.

Tittle, C. R. (2004). Refining control balance theory. Theoretical Criminology, 8, 395–428.

Tittle, C. R. (2011). Self-control and the management of violence. I W. Heitmeyer, H.-G. Haupt, A. Kirschner & S. Malthaner (Red.), Control of violence (s. xx–xx). Springer.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vad får en människa att ta steget till att stycka en kropp? I det här avsnittet av Kriminologerna tittar vi närmare på några av de mest svårbegripliga brotten och det som händer efteråt. Styckning handlar nämligen inte nödvändigtvis om ondska, utan oftast om något annat: att dölja, kontrollera eller fortsätta ett våld som redan har spårat ur. Genom exempel från verkliga fall sätter Charlotta Thodelius, docent i kriminologi, och universitetsadjunkt Sofia Persson, i det här avsnittet ord på drivkrafterna bakom dessa handlingar som för de flesta är otänkbara. Vi pratar om skillnaderna mellan defensiv och offensiv styckning, samt om nära relationer – och varför de flesta fall börjar just där.

Relaterad litteratur:

Fjordefalk, A. (2020). Brott mot griftefriden. Kartläggning och situationell brottsanalys. Masteruppsats, Institutionen för kriminologi, Göteborgs universitet. http://hdl.handle.net/2077/66092

Guggenheimer, D., Caman, S., Sturup, J., Thiblin, I. & Zilg, B. (2021). Criminal mutilation in Sweden from 1991 to 2017. J Forensic Sci, 66: 1788-1796. https://doi.org/10.1111/1556-4029.14736

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.