Hur skapar vi en vardag som faktiskt bär – inte bara på jobbet utan i livet som helhet?

I det här samtalet möter jag forskaren och arbetsterapeuten Louise Karlsson, som introducerar begreppet flexability: förmågan att både vara flexibel själv och att bemöta och bemötas med flexibilitet tillsammans med andra – kollegor, chefer och organisation. Poängen är att hälsa främjas när vi kan navigera mellan roller, krav och behov med stöd av en värdefull riktning eller mening.

Louises forskning visar att låg hälsa ofta hänger ihop med obalans mellan vardagens aktiviteter och för få inslag som skapar delaktighet och samhörighet. Vägen framåt är sällan att “ta bort allt” utan att se över varför vi gör det vi gör – och ibland reframa. Tvätten blir uthärdlig (kanske till och med trivsam) med podd i öronen och en tanke på vad det faktiskt leder till.

Återkommande arbetsuppgifter får nytt syfte när vi kopplar dem till effekten för någon annan. Det handlar också om att förstå sin egen återhämtning: behöver du socialt påfyllnad eller tyst paus? Små, medvetna val vecka för vecka bygger aktivitetsbalans.

Ledarskapet blir avgörande. En närvarande och tydlig chef sätter ramar, lyssnar och matchar flexibilitet med verksamhetens behov. Ibland räcker ett bekräftande samtal; ibland krävs konkreta anpassningar under en period. Viktigt är också att chefen föregår med gott exempel – mejl på kvällar kan stärka osunda och ohållbara normer.

Organisationer kan stärka flexability genom enkla strukturer: rimliga teamstorlekar, tydliga förväntningar i medarbetarsamtal och praktiska stöd som gör vardagen genomförbar. Rättvisa betyder inte alltid “lika för alla”, utan hållbara lösningar för var och en inom gemensamma ramar.

Ett annat verktyg är mikroreflektion, att få fatt i sig sjålv i vardagen för att fråga ”vad var jag just med om – och hur påverkade det mig?”. När vi ser och namnger värdet i vardagens små handlingar växer känskan av meningsfullhet.

Prova i veckan

Reframa en återkommande “måste-uppgift” så att den får mening eller bättre miljö.

Lägg in två mikropauser för reflektion varje dag.

Ta ett samtal om ramar för flexibilitet i ditt team – vad funkar nu, vad behöver vi mer av?

Vår samarbetspartner Effektiv Nu är mån om effektiva arbetssätt och hållbar arbetsvardag. Centralt i detta är att hitta ett sätt att släppa dagen på ett bra sätt. Här är fyra tips som är med i Effektiv Nu´s utbildningar:

Reflektera över dagen – Stanna upp, samla tankarna och få ur dig allt som snurrar.

Skriv ned allt i uppgiftslistan – Fånga idéer, lösa trådar och det som behöver göras.

Gör en sista genomgång av mejlen – Rensa inkorgen och fatta snabba beslut.

Kolla morgondagens plan – Se över möten och prioriterade uppgifter för en lugn kväll utan jobb i bakhuvudet.

Läs mer om hur Effektiv nu kan hjälpa er på deras hemsida.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

När förändring misslyckas handlar det sällan om strategi eller struktur. Ofta är det relationerna som brister: dialog, tillit, konflikthantering. Fyra av tio svenskar upplever konflikter på jobbet varje månad, och bara hälften tycker att kulturen uppmuntrar öppen dialog.

I det här samtalet utforskar jag och Wille Sandels hur vi kan förstå människor, förhandla klokt och förebygga friktion– så att kommunikationen fungerar både när det brinner och när vardagen bara skaver. Wille är beteendevetare, tidigare polis (bl.a. nationella insatsstyrkan, förhandlargrupp, krisstöd) och numera organisationskonsult.

PGU – person- och grupputveckling med uppgiften först

En avgörande del av arbetet i Nationella insatsstyrkan är en utbildning där man inte bara tränade skytte och taktik – utan också relationer, konflikter och gruppdynamik.

Bakgrunden var ett team där konflikterna var så stora att de skickades på ”teambuilding”: paddling och grillning. Trevligt – men ingenting blev löst. Där föddes PGU – Person- och grupputveckling.

PGU fokuserade på:

• Öppenhet och trygghet
• Konflikthantering
• Feedback
• Person, grupp och uppgift

Det viktiga: målet var operativ effekt, inte ”mysigare stämning”. Det goda klimatet blev en bieffekt av att man tränade relationer för att klara svåra, farliga arbetsuppgifter.

AAR – enkel vana, stor effekt

Willes favoritverktyg för vanliga arbetsplatser är AAR – After Action Review. Den kan ta två minuter efter ett möte eller en halvdag efter ett projekt. Frågorna:

1. Vad var målet?
2. Nådde vi det?
3. Vad gjorde vi bra?
4. Vad gick sämre – och varför?
5. Vad tar vi med till nästa gång?

Gör man detta konsekvent:

• vässas arbetssätten
• stärks relationerna
• sänks tröskeln för ärlighet

Vill du börja enkelt? Avsluta varje teammöte med:

Nådde vi det vi sa? Vad gjorde vi bra? Vad gör vi annorlunda nästa gång?

Tre fokus för dig som vill stärka kommunikationen

1) Förstå

• Utforska hur konflikter uppstår hos er – mönster, triggers, återkommande situationer.
• Tydliggör skillnaden mellan relationsfeedback och prestationsfeedback.

2) Förhandla

• Hjälp människor hitta värdiga vägar ut: ”Hur skulle en lösning kunna se ut som du kan stå för?”
• Använd ”och samtidigt” istället för ”men”:

”Jag hör att du är besviken och samtidigt behöver vi leverera X.”

3) Förebygga

1. Inför AAR som standard efter viktiga möten.
2. Normalisera omtag: ”Det här blev inte bra, kan vi börja om?”
3. Sätt enkla kommunikationsregler för möten, t.ex. ”Spegla först, fråga sen, ge råd sist.”

Effektiv Nu är också måna om ett friktionsfritt samarbete. I det här avsnittet lyfter vi vikten av att de möten ni har både är värdeskapande och både förbereds, genomförs och följs upp smidigt. Läs mer här om hur de kan stötta er jobba bättre i er digitala arbetsmiljö.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.