『Harrisons dramatiska historia』のカバーアート

Harrisons dramatiska historia

Harrisons dramatiska historia

著者: Historiska Media | Acast
無料で聴く

このコンテンツについて

Följ med Sveriges främsta historiker på en tur genom världshistorien! Professor Dick Harrison är en av Sveriges ledande historiska profiler. I den nya podcasten Harrisons dramatiska historia samtalar han med sin hustru Katarina Harrison Lindbergh, även hon historiker och författare. Det är personligt och inbjudande, kunnigt och kunskapsrikt, lättsamt men aldrig lättviktigt.

De två programledarna vägleder lyssnaren genom världshistorien, med väl valda nedslag. Det är kunskap och fakta, återgivet med berättarglädje och engagemang. Här ges plats för djupdykningar i enskilda personöden och händelser men med en tydlig kronologi i avsnitten som följer historiens väg framåt.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Historiska Media
世界 社会科学
エピソード
  • Före Birka: Så blomstrade Uppåkra i tusen år
    2025/10/23

    Uppåkra, i sydvästra Skåne mellan dagens Lund och Malmö, blomstrade från 100 f.Kr. till 1000 e.Kr. för att sedan glömmas bort så fullständigt att inte ens namnet blev kvar. Staden var sju gånger så stor som Birka och fungerade sannolikt som säte för kungar som härskade över västra Skåne, tidvis också över betydligt större områden.


    Tack vare de senaste decenniernas utgrävningar har arkeologernas fynd tvingat oss att skriva om södra Skandinaviens järnåldershistoria i grunden. Tack vare jämförelser med skriftliga källor, som krönikor och hjältesagor, kan vi foga pusselbitar till varandra och börja lägga historien till rätta – historien om ett glömt folk, ett glömt rike och glömda kungar.


    I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om fyndplatsen Uppåkra, dess härskarmiljö och de människor som levde där.


    Idag motsvaras den av Uppåkra kyrka med intilliggande by, men ovan jord finns inget som minner om storheten under folkvandrings- och vendeltid. Vad var det gamla Uppåkra för en plats, och varför suddades staden ut från kartan? Idag kan många sådana frågor besvaras.


    En stor och i flera sekler kontinuerligt brukad förkristen tempelanläggning har grävts ut, med spektakulära fynd av guldgubbar och praktföremål. Just nu håller en hövdingahall på att undersökas, och till detta kommer fynd som vittnar om en omfattande produktion av hantverksföremål, till exempel kammar och spännen.


    Bild: Völund från Uppåkra, Lunds Historiska Museum, Wikipedia, Public Domain.

    Lyssna också på Folkvandringstiden och Västroms fall


    Klippare: Aron Schuurman


    Producent: Urban Lindstedt

    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

    続きを読む 一部表示
    44 分
  • Karl den stores kröning skapade medeltidens Europa
    2025/10/16

    Den 25 december år 800 kröntes frankerkungen Karl till kejsare i Peterskyrkan i Rom. Händelsen fick enorm historisk betydelse och betraktas ofta som startpunkten för Västeuropas medeltida politiska utveckling. Karl blev Karl den store – Carolus Magnus – och räknas som nummer ett i både Tysklands och Frankrikes regentlängder. I flera östeuropeiska språk har hans namn till och med blivit synonymt med ordet för "kung".


    Men vem var Karl den store, och varför fick just hans regeringstid sådan genomslagskraft? Varför kallas han ibland för ”Europas fader”? Historien om Karl är både dramatisk och blodig – fylld av militära kampanjer, tvångskristnande, upprorsbekämpning och diplomatiskt spel. Hans imperium sträckte sig från Baskien och Aragonien i väster till Ungern och Kroatien i öster.


    I detta är en repris av aHarrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, med fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om Karl den store och hans värld.


    Det är också berättelsen om en man vi vet ovanligt mycket om. Inte nog med att hans kvarlevor bevaras i Aachens domkyrka – vi har även samtida vittnesskildringar som beskriver hur han klädde sig, lyssnade på hjältesagor, övade kalligrafi, jagade, åt och drack samt uppfostrade en stor familj. Ingen annan individ från den tidiga medeltiden kommer oss så kusligt nära.


    Klippning: Aron Schuurman

    Producent: Urban Lindstedt

    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

    続きを読む 一部表示
    55 分
  • Vetenskap och vidskepelse
    2025/10/09

    Barockepoken framhålls ofta som en tid av vetenskapliga genombrott, där Galileo Galilei och andra banade väg för den naturvetenskapliga revolutionen och framtidstro. Den sanna historien är emellertid avsevärt mer komplex.


    Samtidigt som banbrytande experiment genomfördes spreds vidskepelse över hela Europa. Kättare och fritänkare brändes på bål, och även i det officiella Sverige lanserades märkliga hypoteser om både historia och samtid.


    När vi granskar epokens mest framstående tänkare blir det tydligt att många kombinerade gedigen forskning med idéer som i dag framstår som pseudovetenskap. Ta Giordano Bruno, som brändes på bål i Rom år 1600. Han framhålls gärna som en martyr för vetenskapen, men hans idéer ter sig idag lika bisarra som de säkert gjorde på hans egen tid.


    Uppsalaprofessorn Olof Rudbeck är ett annat exempel. Han upptäckte lymfkärlssystemet, men hävdade också att Skandinavien var identiskt med den mytiska kontinenten Atlantis. Likaså Johannes Bureus—Sveriges första antikvarie—gjorde banbrytande forskning om runor, men var samtidigt övertygad om att troll existerade och att alkemi var en legitim vetenskap, och ägnade stor energi åt att bevisa det.


    I avsnittet “Vetenskap och vidskepelse” i podden Harrisons dramatiska historia diskuterar professor Dick Harrison från Lunds universitet tillsammans med fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh intellektuella trender under 1600-talet i Europa och Sverige.


    Bild: Den ptolemaiska modellen dominerade västerländsk astronomi i över 1 000 år och utgår från att jorden är universums centrum. Systemet av sfärer kring jorden illustrerade både kosmiska strukturer och religiösa föreställningar. Men Galileo Galilei utmanade den geocentriska världsbilden och banade väg för den naturvetenskapliga revolutionen.


    Här en illustration av den ptolemaiska geocentriska världsbilden, skapad av den portugisiske kosmografen och kartografen Bartolomeu Velho år 1568. Illustrationens vänstra sida visar avstånden mellan himlakropparna och jordens centrum, medan den högra visar deras omloppstider i år. Den yttersta texten anger: "Det himmelska imperiet, Guds och alla de utvaldas boning."

    Upphovsrätt: Public Domain / Bartolomeu Velho – Eget arbete.


    Klippare: Emanuel Lehtonen

    Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

    続きを読む 一部表示
    51 分
まだレビューはありません