Den 27 oktober 1981 gick den sovjetiska ubåten U 137 (S‑363) på grund i Gåsefjärden utanför Karlskrona, djupt inne i ett militärt skyddsområde. Moskva skyllde på navigationsfel – en förklaring som avfärdades av svenska militären, som menade att intrånget var avsiktligt och följt en hemlig krigsfarled. När sovjetiska myndigheter ville bogsera ubåten med sin egen bärgningsstyrka sa Sverige nej – landet var redo att försvara gränsen, även med våld. Krisen förvärrades av misstankar om att ubåten bar kärnvapen. Händelsen dök upp i internationella medier och blev en symbol för Sveriges sårbarhet under kalla kriget.

Efter U 137 följde åratal av intensiva ubåtsjakter, som trots omfattande resurser aldrig resulterade i att man hann lokalisera någon annan ubåt. I det nya poddavsnittet av En oväntad historia analyserar historikerna Olle Larsson och Andreas Marklund denna dramatiska episod. De ställer frågor som: Hur nära var Sverige en väpnad konflikt? Vilka motiv hade Sovjet bakom ubåtsintrången? Och var alla ubåtar faktiskt sovjetiska?

Bild: U 137/S‑363, grundstött vid Torhamnaskär i Gåsefjärden, Karlskrona, 27 oktober 1981. (Marinmuseum, CC BY 4.0)

Klippare: Emanuel Lehtonen.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den nobelska smällen var en dramatisk explosion som i september 1864 skakade Stockholm och rörde den breda tidningspubliken. Sex personer omkom, däribland 21‑årige Emil Oscar Nobel – student vid Uppsala universitet och lillebror till den nu världsberömde Alfred Nobel. Emil var dessutom hans djärve medhjälpare.

Explosionen blev en tidsskiftande händelse. I den folkliga berättelsen på Södermalm delades tiden upp i ”före” och ”efter” sprängningen på Heleneborg – den malmgård på Söder Mälarstrand där familjen Nobel kombinerade bohemisk livsstil med nitroglycerinframställning.

För familjen Nobel, särskilt Alfred, blev olyckan en ögonöppnare. Sprängolyckorna ledde till att nitroglycerin inte längre tilläts framställas i tätbebyggda områden. Därför flyttade man produktionen till säkrare anläggningar vid Vinterviken (dagens Aspudden).

I dagens avsnitt av En oväntad historia fördjupar sig Olle Larsson och Andreas Marklund i bakgrunden till Alfred Nobels testamente. De behandlar hans fascination för nitroglycerin – marknadsfört som ”Nobels Sprängolja” på 1860‑talet – och berättar om dynamitens utveckling, olyckor och entreprenörskapets risker. Samtalet leder fram till skapandet av Nobelstiftelsen – instiftad för att belöna dem som ”under det förlupne året hafva gjort menskligheten den största nytta.”

Bild: Montage av Heleneborgs malmgård på Södermalm omkring 1900, samt Emil Nobel (1843–1864). Fotografier av okända fotografer; Wikipedia, public domain.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Drottning Kristina är en av Sveriges mest kontroversiella monarker. Hon är mest känd som regenten som abdikerade, lämnade Sverige och konverterade till katolicismen – ett beslut som länge fördömdes av historiker och samtida. Men Kristinas liv rymmer så mycket mer dramatik.

Hon var en verklig renässansfurste: välutbildad, intelligent och politiskt hårdhudad. Hela sitt liv uppträdde hon självsäkert som regent och förväntade sig att omgivningen skulle bemöta henne därefter.

Efter abdikationen fortsatte hon att verka i storpolitiken. Tillsammans med kardinal Jules Mazarin planerade hon att erövra Neapel, engagerade sig i påvedömets kyrkopolitik och grundade en vetenskapsakademi i Rom. Som en av få kvinnor ligger hon begravd i Peterskyrkans krypta.

I dagens avsnitt av En oväntad historia samtalar Olle Larsson och Andreas Marklund om Kristina Alexandra – den sista Vasa-regenten på Sveriges tron. Vem var hon egentligen? Varför abdikerade hon? Vilka politiska ambitioner hade hon – och varför förblev hon ogift?

Bild: Drottning Kristina, porträtt av Sébastien Bourdon (Nationalmuseum), public domain.

Klippare: Emanuel Lehtonen. Hosted on Acast. Se acast.com/privacy för mer information.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.