『Bryta Bröd』のカバーアート

Bryta Bröd

Bryta Bröd

著者: Sébastien Boudet
無料で聴く

När Sébastien Boudet, en surdegsbagare ger sig in i matsystemets alla hörn och skrymslen och vänder på varje sten. Han bjuder in matproducenter, experter och matprofiler där inga frågor är för svåra att ställa.Copyright 2023 All rights reserved. 社会科学
エピソード
  • JOHN GERHARD #87 - Vem äger maten, vem äger bonden? Om girighet, förtroende och femtio år i matsystemets alla led.
    2026/08/16

    John Gerhard har befunnit sig mitt i matsystemet i över fyrtio år. Inte som betraktare, utan som odlare, grossist, importör, lärare, skolledare och samhällsbyggare.

    På åttiotalet hamnade han i Dominikanska republiken. Där såg han vad som händer när små bönder görs beroende av krediter, insatsvaror och en global marknad de själva inte kontrollerar. Han var med och byggde upp kooperativ kring ekologiskt kaffe och bananer, där handeln inte bara skulle leverera en vara till Europa utan också bära skolor, lokal utveckling, hälsa och försörjning.

    Det blev början på en fråga som följt honom sedan dess:

    Vem äger egentligen maten?

    I det här avsnittet pratar vi om vad som händer när avståndet mellan jord och mun blir för stort. När relationer ersätts av certifieringar. När bonden blir en anonym leverantör, maten en SKU och varje led i kedjan förväntas maximera sin egen marginal.

    John berättar om Fairtrades tidiga ideal, om ekologiska bananer, om KRAV och Demeter, om hur den ekologiska rörelsen växte och hur dagligvaruhandeln så småningom tog allt större makt över den. Men också om varför problemet inte bara är ICA, Coop eller Axfood. Bakom dem finns ett ännu större skifte: kapital som går in i matsystemet med ett enda uppdrag, att bli mer kapital.

    Vi pratar om något som blivit nästan radikalt i vår tid: förtroende.

    Kan små bönder, grossister, butiker och människor som äter maten åter börja dela risk, kunskap och ansvar? Kan vi bygga skalfördelar genom samarbete istället för genom uppköp och koncentration? Och kan konsumenten bli medborgare igen, någon som faktiskt är en del av matsystemet?

    Det för oss hela vägen hem till Sverige, till vår nedmonterade jordbruksinfrastruktur och beredskap. Till Järna, Biodynamiska Produkter, Ekolådan och LIVS.

    För kanske är nästa matsystem inte något vi ska vänta på från politiken eller de stora kedjorna.

    Kanske måste vi börja bygga det själva. Tillsammans.

    続きを読む 一部表示
    2 時間 21 分
  • MARTIN RAGNAR #86 - Det som inte mäts finns inte: om PFAS, kadmium och makten över maten
    2026/08/04
    Kemist. Docent. Författare till ett trettiotal böcker. Men det som gör Martin Ragnar till en så ovanlig gäst är att han talar om maten och vattnet med två sorters auktoritet på en gång. Han är civilingenjör i kemiteknik, teknologie doktor och docent i träkemi vid KTH. Till vardags bygger han den teknik som renar industriellt vatten från PFAS, och han har handlett examensarbeten om TFA i det svenska grundvattnet. Han vet alltså inte bara att systemet läcker. Han vet exakt hur det är konstruerat, på molekylnivå, från insidan. Samtidigt har han ägnat decennier åt att dokumentera den svenska matkulturen, grundat Kålrotsakademien och Svenska Dryckesakademien, och han började forska redan som trettonåring på Landsarkivet i Visby. Det är den kombinationen som gör hans kritik så svår att avfärda. Och kritiken är skarp. Skyddar Livsmedelsverket oss egentligen? I svenskt dricksvatten kontrolleras fyra ämnen av tiotusen. Inte de fyra som sprids mest i jordbruket. För ett ämne som ingen mäter finns inte i statistiken. Släpper vi ut TFA över hela landet men aldrig letar efter det, då är problemet borta på papperet. På sina håll i grundvattnet syns över tusen nanogram TFA per liter, mot ett gränsvärde på fyra för de ämnen vi råkar mäta. Störst är halterna där konventionell potatis odlas, alltså rakt under brunnarna hos bönderna själva, deras barn och deras grannar. Vem tjänar på att frågan är så snårig att nästan ingen orkar följa den? Martin visar hur komplexiteten blir en sköld. PFAS i bekämpningsmedel räknas som ett hjälpmedel och behöver inte ens redovisas på produkten. Branschen räknar bortfall av produktion när Danmark räknar risk och förbjuder. Och medan strålkastaren riktas mot kastruller och kosmetika fortsätter det stora utsläppet i skuggan, i det Martin kallar ett skuggsamhälle. Men han talar också om kålroten som blev en svensk kulturexport ända till bergen norr om Milano, om mångfalden på tallriken som en försäkring för framtiden, om bären i skogen som är värda mer än virket, och om varför en berättelse om en råvara måste ha en kärna av sanning för att betyda något. Mot slutet lägger jag en bit bröd på bordet och ber honom gissa varifrån den kommer. Det Martin säger då om ditt kranvatten, och om vad som redan finns i varenda regndroppe på jorden, är svårt att skaka av sig. Fyra ämnen av tiotusen. Vad tror du finns i de andra niotusenniohundranittiosex? Lyssna nu, och börja ställa de obekväma frågorna. Kemist. Docent. Författare till ett trettiotal böcker. Men det som gör Martin Ragnar till en så ovanlig gäst är att han talar om maten och vattnet med två sorters auktoritet på en gång. Han är civilingenjör i kemiteknik, teknologie doktor och docent i träkemi vid KTH. Till vardags bygger han den teknik som renar industriellt vatten från PFAS, och han har handlett examensarbeten om TFA i det svenska grundvattnet. Han vet alltså inte bara att systemet läcker. Han vet exakt hur det är konstruerat, på molekylnivå, från insidan. Samtidigt har han ägnat decennier åt att dokumentera den svenska matkulturen, grundat Kålrotsakademien och Svenska Dryckesakademien, och han började forska redan som trettonåring på Landsarkivet i Visby. Det är den kombinationen som gör hans kritik så svår att avfärda. Och kritiken är skarp. Skyddar Livsmedelsverket oss egentligen? I svenskt dricksvatten kontrolleras fyra ämnen av tiotusen. Inte de fyra som sprids mest i jordbruket. För ett ämne som ingen mäter finns inte i statistiken. Släpper vi ut TFA över hela landet men aldrig letar efter det, då är problemet borta på papperet. På sina håll i grundvattnet syns över tusen nanogram TFA per liter, mot ett gränsvärde på fyra för de ämnen vi råkar mäta. Störst är halterna där konventionell potatis odlas, alltså rakt under brunnarna hos bönderna själva, deras barn och deras grannar. Vem tjänar på att frågan är så snårig att nästan ingen orkar följa den? Martin visar hur komplexiteten blir en sköld. PFAS i bekämpningsmedel räknas som ett hjälpmedel och behöver inte ens redovisas på produkten. Branschen räknar bortfall av produktion när Danmark räknar risk och förbjuder. Och medan strålkastaren riktas mot kastruller och kosmetika fortsätter det stora utsläppet i skuggan, i det Martin kallar ett skuggsamhälle. Men han talar också om kålroten som blev en svensk kulturexport ända till bergen norr om Milano, om mångfalden på tallriken som en försäkring för framtiden, om bären i skogen som är värda mer än virket, och om varför en berättelse om en råvara måste ha en kärna av sanning för att betyda något. Mot slutet lägger jag en bit bröd på bordet och ber honom gissa varifrån den kommer. Det Martin säger då om ditt kranvatten, och om vad som redan finns i varenda regndroppe på jorden, är svårt att skaka av sig. Fyra ämnen av ...
    続きを読む 一部表示
    1 時間 58 分
  • ARTUR GRANSTEDT • #85 • Gården som organism: biodynamik, daggmaskar och 90 procent lägre klimatpåverkan. Han bevisade att det går. Ingen lyssnar.
    2026/07/29
    Bryta Bröd #85 Visdom: Artur Granstedt Jag sitter i Sörmland, omgiven av sjöar och gammal odlingsmark, mitt emot en man som har ägnat sextio år åt en enda fråga: vad händer om vi behandlar en gård som en levande organism istället för en fabrik? Artur Granstedt är född 1943 och uppvuxen på Sörby gård här i trakten, med hästar, höskörd och årstider som första läromedel. Han såg industrialiseringen rulla in över landskapet redan som tonåring och började praktiskt, med att köra runt i Sverige och sälja biodynamiska grönsaker. Sedan insåg han att varor inte förändrar ett system, och gick tillbaka till skolbänken för att bli agronom. Hans doktorsavhandling 1990 byggde på jämförande gårdsstudier och lade grunden för det som idag kallas ekologiskt kretsloppsjordbruk. Dessförinnan var han statskonsulent i ekologisk odling vid SLU, och därefter forskningsprofessor med ansvar för att bygga upp det statliga forskningsprogrammet i ekologisk odling i Finland. Sedan 1998 leder han Biodynamiska Forskningsinstitutet i Järna, och han är docent vid Södertörns högskola samt koordinator för Östersjöprojektet BERAS, där gårdar dokumenterades och utvärderades i åtta länder. I det här samtalet får vi hela kedjan. Gårdsorganismen och balansen mellan djur och areal. Skillnaden mellan ekologi som kunskapsfält, ekologisk odling som regelverk och biodynamik som praktik. Vad som händer i marken när man slutar tillföra och börjar bygga. Daggmaskar uppgrävda, urplockade och vägda ruta för ruta som mätbar indikator på bördighet. Mullhalter, nitrathalter, mineralämnen och de kristallisationsbilder han gjorde i sitt eget laboratorium för sextio år sedan. Han berättar också om det obekväma. Att antalet biodynamiska odlare i Sverige har gått från omkring 170 i början av åttiotalet till ett tjugotal idag. Att över hälften av forskningen vid SLU finansieras av näringslivet, och vad det gör med en forskare som behöver pengar för att arbeta. Att systemtänket plockades bort ur utbildningen och ersattes med specialistfack, samma misstag som redan gjorts i jordbruket. Att regenerativt jordbruk med glyfosat är något han vägrar kalla ekologiskt. Och så finns siffrorna. Tillsammans med Olof Thomsson och Lars Jonasson står han bakom rapporten Framtidssäkrat jordbruk, byggd på 30 svenska gårdar med ekologiskt kretsloppsjordbruk. Gårdarna visar 75 procent lägre råvaruinköp och dubbelt så stor kolinlagring i marken tack vare mer vallodling. Uppskalat till en befolkning på 10,5 miljoner visar scenarierna en minskning av klimatpåverkan med 80 till 95 procent, och att Sverige kan vara självförsörjande på baslivsmedel inom befintlig åkerareal, förutsatt att kosten går i laktovegetarisk riktning. Publicerat i Sustainability 2022, och i en ny rapport accepterad 2025 i Annals of Agri-Bio Research. Han lämnade alltihop till regeringen i april. Vad han fick tillbaka berättar han om i avsnittet. Mot slutet ställer jag frågan rakt ut. Om ett parti ville göra något som faktiskt spelar roll, vad ska de göra? Han svarar. Tre saker. Den första handlar om villkor för pengar som redan betalas ut. Den andra kallar han själv för rena rama självmordet för den som vill bli omvald. Den tredje tar tre timmar. Han har räknat på det. Han har publicerat det. Han har lämnat in det. Nu ligger det på oss. Länkar Biodynamiska Forskningsinstitutet: https://www.sbfi.se/ Framtidssäkrat jordbruk, hela rapporten som pdf: https://sbfi.se/wp-content/uploads/2017/02/Framtidssakrat-jordbruk-2309_w.pdf Granstedt & Thomsson i Sustainability 2022: https://doi.org/10.3390/su14105834 Morgondagens jordbruk med fokus på Östersjön, Södertörns högskola: https://bibl.sh.se/skriftserier/hogskolans_skriftserier/Morgondagens_jordbruk/diva2_534541.aspx Biodynamisk odling i forskning och försök, pdf: https://sbfi.se/public/images/SBRI/Biodynamisk_odling_i_forskning_och_frsk__skrift_under_arbete_16_november-compressed_1.pdf
    続きを読む 一部表示
    1 時間 40 分
adbl_web_anon_alc_button_suppression_t1
まだレビューはありません