Efter tankekonserten på Nu2026 – Sveriges största mötesplats för utveckling av högre utbildning – samtalar Bodil och Jonas om resan från upprördhet till kunskapsaktivism, och om den tredje fas de nu befinner sig i: att ringa in vad som gick fel när kunskapen underkändes mellan 2000 och 2025. Det blir en uppgörelse med New Public Management och mätetal som mäter fel saker – i universitetsvärlden likaväl som i sjukvården – och en skarp granskning av valkompassernas instrumentalisering av politiken. Bodil landar i en hoppfull övertygelse: Sverige kan komma igen, och bättre än förut, eftersom vi i dag vet mer om kunskapens värden än vi någonsin gjort. Avsnittet avslutas med Eva Dahlgrens "Revalution kom".

Idag är det skarpt läge – "Kom igen Sverige" släpps på riktigt, med veckobrev, tankekonsert, en helt ny låt och det här avsnittet på en och samma gång. Jonas och Bodil pratar om var det där uttrycket egentligen kom ifrån, varför de senaste 25 åren känts så kunskapsmörka, och varför det ändå börjar vända. Det handlar om att kunskapen faktiskt behöver oss människor för att klara sig, om gröt och 9 brödskivor om dagen, om varför allt blivit så tröttande – och om glädjen i att glädja andra. Plus premiärnerver inför 400 universitetsmänniskor och ett kunskapsmanifest du som lyssnare kan bli först att skriva under.

I avsnitt 52 gästar historikern och docenten David Larsson Heidenblad från Lunds universitet. Han är en av initiativtagarna till LUCK – Lund University Centre for the History of Knowledge – och har nyligen tilldelats ett stort anslag från Handelsbankens Forskningsstiftelser för att bygga upp CEKOS, ett nytt centrum för kunskapsspridning och samtidshistoria. I samtalet rör vi oss mellan kunskapshistoriens framväxt, antologin Sverige som kunskapssamhälle, AI:s möjliga genomslag och en provocerande tanke: vad om universiteten inte ska samverka med samhället – utan helt enkelt vara en del av det? Avsnittet avslutas med Coldplays The Scientist och ett citat värt att bära med sig: "Kunskapens grundläggande funktion är att den kan förena människor."

I första majsamtalet mellan Jonas och Bodil undersöks arbetets plats i våra liv. Trots att vi faktiskt arbetar bara omkring 10 procent av vår totala levnadstid, kan det kännas som att man alltid jobbar. Samtalet väver samman arbetets historia, AI:s inverkan på framtida arbetsformer och den djupare frågan om vad som ger livet mening. Från fabriksarbetarens klara arbetsgränser till dagens always-on-kultur — och vad som förblir genuint mänskligt när intelligensen blir artificiell.

I jubileumsavsnitt 50 av Uppdrag kunskap möts Bodil och Jonas i ett samtal om det som inte längre ryms i en algoritm. När AI snabbt tar över den teoretiska specialistkunskapen vänds yrkespyramiden upp och ner – plötsligt är det rörmokaren, snickaren och undersköterskan som står stadigast. Men vad händer med meningen, tilliten och framtidstron hos en ung generation som ser pengar och bostad som sin enda trygghet? Bodil påminner oss om att handen är en utlokaliserad delhjärna – den vet var den ska klia, hur en skedspets ska möta en mun, hur en textur känns. Ett samtal om arbetsmarknadens omskakning, lyckoindexets dramatiska glapp mellan unga och gamla, och varför vi snart kanske slutar säga "AI" – precis som vi slutat säga "smartphone".

Efter 25 år av kunskapsrelativism, digital acceleration och växande trötthet är det dags att stanna upp och dra lärdom.
I avsnitt 49 av Uppdrag kunskap summeras ett helt kvartssekel – från millenniets teknikoptimism till dagens AI‑epok.
Vad händer med människan när information ersätter kunskap och när sökandet blir viktigare än förståelsen?
Hur påverkas barn, tonåringar och demokratin när tryggheten i det vi vet börjar svikta?
Genom tio perspektiv ringas sambandet in mellan kunskap, tid, gemenskap och ansvar.
Här möts naturlig intelligens och artificiell intelligens i en avgörande framtidsfråga.
Det är en uppgörelse med tröttheten – och en inbjudan till återupprättelse.
Nu börjar arbetet med att bygga vidare, med kunskapen som gemensam grund.

Vad är sant – och vem bestämmer det?
I utställningen Fake (f)or real följer vi hur lögner, manipulation och medvetna villospår har använts som maktmedel genom historien.
Från antika mynt och förfalskade identiteter till propaganda, filterbubblor och AI.
Det som i dag kallas fake news är långt ifrån nytt.
Men i en tid där tekniken kan förvandla lögn till övertygande verklighet
blir frågan mer brännande än någonsin.
Hur skyddar vi kunskap, demokrati och tillit?
Och hur lär vi oss att skilja mellan fejk och verklighet – på riktigt?
Historien ger perspektiv på vår postsanningstid.

Utställningen visas på Regionmuseet i Kristianstad, ett museum med uppdrag att sätta historien i dialog med samtiden. Här möts kulturarv och aktuella samhällsfrågor i en miljö där kunskap, reflektion och nyfikenhet står i centrum.

Bakom den lokala produktionen står Anna Hadders, utställningsproducent på museet sedan 1998. Med lång erfarenhet av både fasta och turnerande utställningar har hon lett arbetet med att ta den internationella vandringsutställningen från House of European History i Bryssel till Kristianstad. Resultatet är en tankeväckande helhet där över hundra historiska föremål möter vår tids mest brännande frågor.

Vad händer när erfarenhet möter livets mest avgörande ögonblick?
I detta avsnitt samtalar Bodil och Jonas med Stefan Jutterdal om förbättringsarbete, relationers kraft och den personliga drivkraft som väcks när livet står på spel.
Från sjukvårdens ledarskap till kampen för ökad hjärtsäkerhet växer en berättelse om ansvar – både individuellt och gemensamt.
Samtalet rör sig mellan ideellt engagemang och samhälleligt ansvar, mellan kunskap och handling.
Hur skapar vi trygghet nog så att vi kan agera när det verkligen gäller?
Och hur kunde det bli legitimt att ifrågasätta själva existensen av kunskap?