Piers Morgan ville sätta dit Nick Fuentes.Resultatet blev något helt annat.

I det här avsnittet går jag igenom den uppmärksammade intervjun mellan Piers Morgan och Nick Fuentes som ett tydligt tecken i tiden: en kollision mellan två generationer, två språk och två helt olika sätt att förstå makt, skuld och verklighet.

Jag bryter ner varför de gamla trollformlerna av rasism, antisemitism och Förintelsen inte längre fungerar. Varför white guilt-eran är över, och varför boomergenerationen tappar sitt tolkningsföreträde inför en yngre publik som inte längre erkänner de gamla spelreglerna.

Avsnittet handlar om hur skuldretorik fungerade förr, varför den nu är uttömd, och hur generationsklyftan blivit omöjlig att överbrygga. Från per capita-resonemang och magkänsla på gatan, till varför förintelsebesvärjelsen läggs mot oppositionella.

Det är också ett personligt avsnitt, där jag kopplar intervjun till mina egna erfarenheter av samma argumentationsmönster, från 90-talet fram till i dag, och varför de inte längre biter.

Ett avsnitt om generationsstrid, hegemonisk maktförlust och varför en idé vars tid är inne inte går att stoppa med etiketter.

Lyssna och dela.

Vill du stötta arbetet: bli betalande prenumerant eller lämna en donation. Det är det som gör fortsättningen möjlig.

Önskar er en trevlig lyssning

Jonas Nilsson

🎄 Om ni uppskattar podden och vill ge en liten julgåva eller födelsedagspresent (det är snart mellandagarna och min tur att blåsa ut ljusen), så blir jag oerhört tacksam för ert stöd!

Ni kan stötta med en Bitcoin-donation här. Eller donera med kort här.

Vill ni ge en förbehållslös gåva via Swish, skicka till 076-629 92 53 (ange gärna “jul” eller “gåva” som meddelande).

Tack från hjärtat för att ni gör det här möjligt. Era bidrag är det som håller podden vid liv och låter mig fortsätta utan kompromisser.

God jul och gott nytt år! 🎄