På ICA:s lager i Västerås testar en arbetstagare positivt i ett drogtest. Det visar sig att mannens saliv innehåller 4,8 nanogram amfetamin per milliliter, en mycket liten mängd. Lagret är en krävande arbetsmiljö med truckar och höga, tunga lyft. En olycka kan få förödande konsekvenser.

Visserligen förnekar mannen att han skulle ha tagit amfetamin. Men han bidrar inte med några förklaringar till varför drogen fanns i hans saliv, exempelvis någon medicin. Arbetsgivaren väljer att avskeda vilket utlöser tvisten. Avsnittet synar Arbetsdomstolens dom AD 2026 nr 21.

Knäckfrågorna i målet: Är provsvaret tillförlitligt? Unionen pekar på en rad brister i provtagningskedjan. Har lagerarbetaren uppsåtligen tagit amfetamin? Bevisbördan ligger på arbetsgivaren. Var han påverkad av drogen och vad spelar det för roll?

Medverkande: advokat Tobias Normann från Mannheimer Swartling och journalisten Mattias Lahti Davidsson på Lag&Avtal.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Mobbning på jobbet är förödande för den som drabbas men även för samhället som helhet. Hur ser juridiken ut som ska förebygga och skydda? Arbetslivsmobbning drabbar uppemot 200 000 arbetstagare årligen. Någonstans mellan 100 och 300 personer begår självmord som en följd. Beräkningarna kan landa lite olika men hur man än räknar är det mångdubbelt fler som ”mobbas ihjäl” än som dör i arbetsplatsolyckor. Problemet tycks inte heller minska, siffrorna står sig sedan 20 år tillbaka.

I detta avsnitt tittar vi på Arbetsmiljöverkets föreskrifter om kränkande särbehandling (AFS 2023:2 2 kap §§ 10-11)), på arbetsmiljöbrott i brottsbalken och återkommer till betydelsen av Krokom-målet. Dessutom diskuteras mobbningens underliggande sociala mekanismer som ofta tycks hindra objektiva beslut efter utredning av konkreta fall.

Medverkande: Gunnar Johansson, författare till boken ”Konsten att överleva mobbning” och Mattias Lahti Davidsson, journalist på Lag&Avtal. Gunnar kan mejlas på gunnar.johansson11@gmail.com

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Richard var den mest kvalificerade kandidaten till en anställning som lektor på Södertörns högskola. Men högskolan valde att avbryta tillsättningen av tjänsten. Richard fick inte jobbet eftersom han är döv och åtgärderna för tillgänglighet som skulle krävas, främst i form av tolktjänster, skulle bli för dyr, enligt arbetsgivaren.

Högskolan ansåg att Richard saknade sakliga förutsättningar för tjänsten. Det skulle behövas tolk vid totalt 450 tjänstgöringstimmar per år, förutom förberedelsetid. Beroende på vilket upphandlingsavtal som tillämpades skulle prislappen hamna mellan 700 000 och 950 000 kronor, räknade högskolan ut. Och då hade även ett lönebidrag tagits med.

Alltså bedömde arbetsgivaren att det skulle bli mer än en fördubbling av lönekostnaden.

Diskrimineringsombudsmannen tog fallet till Arbetsdomstolen och krävde 100 000 kronor i diskrimineringsersättning till Rikard. DO ansåg att Rikard hade missgynnats genom att högskolan inte hade vidtagit de skäliga åtgärder för tillgänglighet som hade behövts för att han skulle komma i en jämförbar situation med personer som inte är döva och som kan kommunicera med talspråk.

Sverige är bundet av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och har att skydda och främja förverkligande av rätten till arbete. Diskrimineringslagen förbjuder diskriminering av en arbetssökande på grund av dennes funktionsnedsättning. Staten ska vara ett föredöme i dessa sammanhang. Högskolan är en relativt stor och resursstark arbetsgivare.

Avsnittet synar Arbetsdomstolens dom AD 2017 nr 51.

Medverkande: Jessica Berlin, chefsjurist på Läkarförbundet och Tobias Normann, advokat på Mannheimer Swartling. Programledare: Mattias Lahti Davidsson, journalist på Lag&Avtal.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.