In English (in swedish below)

Genocide. Crimes against humanity. These are legal terms – but also words that shape how we understand violence, responsibility, and justice in today’s world. Where do they come from, what do they really mean, and why do they matter for democracy right now?

In this special episode, international lawyer and author Philippe Sands traces the origins of modern international criminal law – from the aftermath of the Second World War to today’s global crises. The conversation explores how law, history, and politics intersect, and what happens when international rules are challenged by power, populism, and double standards.

Philippe Sands is Professor of International Law at University College London and has practised as counsel and advocate before numerous international courts, including the European Court of Human Rights and the International Criminal Court. He is also the author of several books on international law, including East West Street: On the Origins of Genocide and Crimes against Humanity, The Ratline: Love, Lies and Justice on the Trail of a Nazi Fugitive, and 38 Londres Street: On Impunity, Pinochet in England and a Nazi in Patagonia.

This is a special episode in English. A Swedish transcript of the conversation is available here.

Host: Anna Edman Bastos, project manager International cooperation at the Living History Forum.

På svenska

Från Nürnberg till idag: Internationell rätt som skyddar mänskliga rättigheter

Folkmord. Brott mot mänskligheten. Det är juridiska termer – men också ord som formar hur vi förstår våld, ansvar och rättvisa i dag. Varifrån kommer de, vad betyder de egentligen och varför är de viktiga för demokratin just nu?

I detta specialavsnitt ger juristen och författaren Philippe Sand oss en bild av den moderna internationella rättsordningen, med fokus på internationell straffrätt från efterkrigstiden till dagens globala kriser. Samtalet utforskar hur juridik, historia och politik korsar varandra, och vad som händer när internationella regler utmanas av populism och dubbelmoral.

Philippe Sands är professor i internationell rätt vid University College London. Han har anlitats som rådgivare och advokat vid ett flertal internationella domstolar, däribland den Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna och Internationella brottmålsdomstolen. Han är också författare till flera böcker om internationell rätt, bland annat Vägen till Nürnberg: en berättelse om familjehemligheter, folkmord och rättvisa, Råttlinjen: kärlek, lögner och rättvisa i en nazistförbrytares spår och Londres 38: en berättelse om Augusto Pinochet, Walter Rauff och rättvisan.

Detta är ett specialavsnitt på engelska. En svensk transkription av samtalet finns här.

Värd: Anna Edman Bastos, projektledare internationell samverkan vid Forum för levande historia.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Journalister, forskare, kulturskapare, civilsamhällesföreträdare och offentliganställda skulle kunna betraktas som ett slags demokratins funktionärer. Vittnesmålen om att dessa grupper utsätts för tryck är många.

Hur ser utsattheten ut? Vilka konsekvenser får det för demokratin och vad behöver göras för att stärka skyddet för till exempel journalister, forskare och kulturskapare?

Medverkar gör: Annika Hamrud, journalist och projektledare på medieinstitutet Fojo vid Linnéuniversitetet för frågor om hat och hot som riktas mot journalister. Hanna Nordell, verksamhetschef vid Svenska PEN. John Stauffer, chefsjurist vid Civil Rights Defenders.

Programledare är Mikael Öhman Almén, projektledare vid Forum för levande historia.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Demokratiska länder presterar i stort bättre när det gäller att lösa komplexa samhällsfrågor. Men inom vilka områden presterar demokratier bättre och vad beror det på? Inom vilka områden har demokratier svårare att leverera och varför? Lyckas demokratier exempelvis bättre eller sämre med att skapa värden för samhället som: hälsa, utbildning, jämställdhet, fred och effektiva insatser mot klimatförändringar?

Martin Lundstedt är biträdande forskare och doktorand vid statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet. I samtalet berättar han om resultat från rapporten Case for Democracy från forskningsinstitutet Varieties of Democracy (V-Dem) vid Göteborgs universitet som ger svar på frågorna.

Programledare är Mikael Öhman Almén, projektledare vid Forum för levande historia.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur kan demokratin försvara sig mot grupper och aktörer som sprider auktoritära idéer, eller försöker använda sig av demokratins procedurer och friheter för att undergräva dem? Vilka strategier för att försvara demokratin finns, och hur framgångsrika har de varit hittills?

Sverker Gustavsson är professor emeritus i statsvetenskap vid Uppsala universitet. Hans huvudområde är författnings- och förvaltningspolitik. Han har gett ut flera böcker om demokrati, senast Demokratins självförsvar som kom 2024.

Programledare är Mikael Öhman Almén, projektledare vid Forum för levande historia.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vilka uttryck tar sig hat, hot och trakasserier vid universitet och högskolor? Vilka utsätts, och på vilka grunder? Vad betyder det för det demokratiska samtalet inom den högre utbildningen?

David Brax är utredare vid Nationella sekretariatet för genusforskning. Han är disputerad i praktisk filosofi vid Lunds universitet och har mellan 2021–2024 arbetat med en undersökning rörande utsatthet för hot och hat i svensk högskolesektor.

Undersökningen, ”Utsatthet vid svenska universitet och högskolor” är den första större kartläggningen av förekomst av hat, hot och trakasserier mot forskare och lärare i Sverige.

Programledare är Bodil Sundén, kommunikatör vid Forum för levande historia.

Transkribering och samtalsfrågor till avsnittet hittar du på https://www.levandehistoria.se/fakta/demokrati/podden-demokratin-och-du

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur kan vi använda historien för att förstå dagens påverkanskampanjer och dolda propaganda? Vilka strategier och metoder användes för påverkansoperationer under Sovjet-tiden och vilka likheter kan vi se med påverkanskampanjer i dag? Och vad kan vi som samhälle och individer göra för att stå emot?

Ingrid Carlberg är journalist, författare och ledamot i Svenska akademin. Hon har bland annat skrivit böcker om Raoul Wallenberg och Alfred Nobel. Det här samtalet utgår från hennes senaste bok, Marionetterna. En berättelse om världen som politisk teater.

Programledare är Bodil Sundén, kommunikatör vid Forum för levande historia.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vad kan vi lära av Förintelsens historia? Vilka historiska paralleller mellan 1900-talets början och vår samtid finns det nu när det åter igen är krig i Europa? Vad lär oss historien om att värna demokratin och motverka demokratins nedmontering? Det är några av frågorna som diskuteras i detta avsnitt.

Timothy Snyder är historiker, författare och professor på Yale University i USA. Hans arbete har fått stor uppmärksamhet för hur han kopplar historiska händelser till samtida frågor, och belyser demokratiska samhällens motståndskraft och skörhet. Snyder har skrivit flera böcker, bland annat Om Tyranni: tjugo lärdomar från det tjugonde årtiondet och Om frihet.

Det här är ett specialavsnitt på engelska som spelades in live inför publik på ABF-huset i Stockholm på Förintelsens minnesdag den 27 januari.

Programledare är Bodil Sundén, kommunikatör vid Forum för levande historia.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kritiken mot demokratin är ett återkommande inslag i demokratins idéhistoria. Vilka är de återkommande argumenten emot demokratin? Vilken nytta har vi av ett idéhistoriskt perspektiv för att förstå demokratins utmaningar i dag? Det är några av frågorna som diskuteras i detta avsnitt.

Anders Burman är professor i idéhistoria vid Södertörns högskola. Ett av hans forskningsintressen är pedagogikens idéhistoria, framför allt vad gäller olika bildningstraditioner. Burman är författare till boken Dissensus – Drömmar och mardrömmar i demokratins idéhistoria. I den beskriver han demokratiska strömningar i historien, men också motståndet som funnits mot demokratin.

Programledare är Mikael Öhman Almén, projektledare vid Forum för levande historia.

Läs poddavsnittet som text och hitta samtalsfrågor till avsnittet på https://www.levandehistoria.se/fakta/demokrati/podden-demokratin-och-du

Avsnittet publicerades december 2024.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.