Vad kom först – hönan eller ägget? Enligt de senaste AI-nyheterna kanske svaret snart är: laboratoriet. I senaste avsnittet av AI+ diskuterar Viggo Cavling och Katarina Gospic nyheten som låter som science fiction men redan testas i verkligheten.

Tekniken bygger på bioingenjörskonst där ett konstgjort skal med mikroporer skyddar embryot samtidigt som det släpper igenom syre – ungefär som naturens egen konstruktion.

Men kycklingarna är bara början.

Målet är betydligt större: att på sikt kunna använda tekniken för att återskapa utdöda arter.

"Vi är på väg från AI till biologi. Nästa stora kapplöpning kan handla om att inte bara förstå livet utan också börja bygga liv", konstaterar Katarina Gospic i podden.

Viggo Cavling är både fascinerad och lätt skeptisk.

"Jag tycker kycklingar känns lagom stora. Alla djur som är större än mig verkar skitläskiga."

I avsnittet diskuteras också Sveriges nya teknikavtal med USA, den snabba ökningen av AI-användning bland svenska företag, ansiktsigenkänning och nya försök att lura övervakningskameror – samt hur nya magnetmaterial kan minska världens beroende av kinesiska råvaror.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kina har tackat nej till Nvidias mest avancerade AI-chip H200. Beskedet kom från Donald Trump efter veckans toppmöte och skakade direkt om teknikmarknaden. Chipaktier föll och nervositeten steg kring nästa fas i det globala AI-racet.

Det här handlar inte längre om vem som bygger den smartaste chatboten.

Det handlar om vem som kontrollerar infrastrukturen bakom framtidens intelligens.

Enligt Trump valde Kina aktivt bort de amerikanska chippen trots att USA öppnat för försäljning. I stället satsar landet på att utveckla egna AI-processorer och minska sitt beroende av amerikansk teknik. Det är ett beslut som kan förändra hela maktbalansen inom AI-industrin.

I veckans avsnitt av podcast AI+ diskuteras hur AI-utvecklingen allt mer liknar ett teknologiskt kallt krig där halvledare blivit lika strategiska som olja, kärnkraft och militär teknik.

Nvidia har under några få år gått från att vara ett gamingbolag till världens viktigaste AI-leverantör. Deras chip driver stora delar av utvecklingen bakom språkmodeller, autonoma system och avancerad dataanalys.

I Katarina Gospics bok förklaras varför just hårdvaran blivit så avgörande. Hon beskriver hur AI-systemens intelligens i praktiken begränsas av minneskapacitet och datorkraft.

“AI can only be as smart as the memory capacity allows it to be”, skriver hon.

Hon beskriver också Nvidia som det första bolaget som lyckats skapa skalbar AI-hårdvara med extrem minneskapacitet – något som nu driver en global kapprustning.

Men Kina verkar inte längre vilja vara kund hos USA:s techjättar. De vill bygga egna system, egna chip och egna AI-modeller.

Det är därför marknaden reagerar så kraftigt.

För om Kina lyckas bygga en egen AI-infrastruktur riskerar USA att förlora sitt största tekniska övertag sedan internetrevolutionen.

AI-racet har därmed gått in i en ny fas.

Från appar och chatbotar till kampen om vem som äger själva motorn bakom framtidens ekonomi, militär och samhälle.

Och mitt i allt står Nvidia. Ett bolag som på några år blivit viktigare än många nationalbanker.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

AI+ den här veckan börjar i Wien, hos Freud och de första människorna som försökte förstå varför vi mår dåligt. Sedan tar det ungefär tre minuter innan samtalet glider över till AI-bubblor, riskkapital och framtidens antibiotika. Precis som vanligt alltså.

Veckans stora snackis är att svenska AI-bolag börjar beskrivas som en ny IT-bubbla. Northzones Pär-Jörgen Pärson varnar för att investerare kastar pengar efter AI-team efter “20 minuters analys”. Gospic är delvis med honom – men pekar också på problemet med hela unicorn-kulturen där alla bolag förväntas bli nästa Spotify istället för att bygga något som faktiskt fungerar.

Sedan blir det medicin. AI kan nu hjälpa forskare att ta fram nya antibiotika på sekunder istället för år. Det låter som science fiction, men enligt Gospic är hotet från antibiotikaresistens på riktigt. Slutar vi använda antibiotika rätt kan mänskligheten i praktiken backa hundra år medicinskt.

Podcasten fastnar också i något betydligt mer vardagligt: mobilen. Meta och annonsindustrin vet mer om dig än du tror. Din telefon avslöjar inte bara var du är – utan hur ofta du tränar, vilka butiker du går till och när du lämnar hemmet. Lösningen enligt Gospic: stäng av internet ibland och sluta leva som en pushnotis med puls.

Det blir också en oväntad kärleksförklaring till äldre människor som fortfarande använder papperskartor och klarar en hel timme utan att stirra på en skärm. Wien beskrivs som en plats där folk fortfarande röker, pratar och verkar ha tid att njuta av livet. Lite 1994, fast med bättre bakelser.

Avslutningen går full sci-fi. Sydkoreanska forskare har utvecklat små implantat som hjälper nerver att läka och sedan löses upp i kroppen av sig själva. Viggo ser framför sig små ubåtar inne i kroppen. Gospic tycker mest att det låter rimligt.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.