För första gången i hela mitt 28-åriga liv kände jag mig sedd på riktigt. Och det var inte av 10 000 kineser på läktaren i basketarenan i Taipei, inte av landslagscoacher som beundrade min träningsvilja och tuffa attityd. Inte heller av journalisterna som undrade hur det kändes att göra 42 poäng i en SM-final.

Den som såg mig var en människa som var nyfiken på vad som dolde sig bakom min fasad, mina muskler och trepoängare, bortom alla vägar som sprungits och alla matcher som vunnits.

Det skedde i ett rum på mödravårdscentralen i Solna, när jag var gravid med mitt första barn. Jag blev livrädd och så förvånad att jag inte kunde göra något annat än att fräsa tillbaka: "Det har du ingen jävla aning om!" Anfall är bästa försvar. Men där började resan inåt, till flickan som länge hade fått stå tillbaka.

Går det att prestera på topp och samtidigt må bra? Det frågar sig Anne-Lee Mellström, som i denna bok berättar om sin dysfunktionella uppväxt och hur hon nådde toppen inom elitidrotten med landskamper och SM-guld på meritlistan. Boken berör ett högaktuellt ämne i en ökad medvetenhet kring psykisk ohälsa inom olika prestationsarenor såsom elitidrott.

Detta är hennes historia. Om två världar och behov som behövdes mötas. Om vägen till att bli hel som människa. Kanske känner du igen dig?